Detta är Agiloklinikens egna fys-expert, Isabelle!
Med en bakgrund inom elitidrott (Alpint) sätter Isabelle höga krav på sin terapeutiska förmåga samt på sina patienter. Hon arbetar alltid efter patientens förutsättningar, men låter sig inte skrämmas av att pressa patienten till det yttersta. Detta resulterar såklart i stora framgångar hos patienterna. Isabelle är varm, inlyssnande och har nära till skratt. En riktig toppentjej och terapeut!
Kanske har du någon gång stukat foten, men inte vetat hur du skall göra för att återhämta dig? Här visar vi dig hur du ska rehabiliteringsträna!
Fotledsdistorison eller fotledsstukning är en av de vanligaste skadorna hos idrottare och vardagsmotionärer. Fotledsstukningar anses som en “enklare skada”, dock är det mycket viktigt att söka vård och börja med rätt typ av rehabilitering i tid för att minska risken för komplikationer och långvariga konsekvenser.
En fotledsstukning är enkel att känna igen och diagnosen är klinisk. Den typiska anamnesen är smärta, svullnad, rörelseinskränkning och eventuell blödning som medför belastningssvårigheter. Ofta uppstår dessa skador i samband med aktiviteter som kräver snabba riktningsändringar, särskilt på ojämna underlag.
Hur du rehabiliterar en fotledsstukning steg för steg:
Protection = Undvik ytterligare trauma.
Rest = Avsluta aktiviteter, vila.
Ice = Kylbehandla fotleden i episoder om 10 minuter.
Compression = Elastisk binda runt fotleden i 1 timme, därefter tryckförband i 1–2 dygn.
Elevation = Högläge i minst 30 minuter och så ofta som möjligt under efterföljande dygn.
2. Rehabilitering. Patienten ska påbörja rörelseträning och belasta foten till smärtgränsen så snart som möjligt efter en fotledsstukning. Att i ett tidigt skede börja mobilisera foten leder till tidigare återgång till aktivitet, mindre smärta och mindre svullnad.
Neuromuskulär/proprioceptiv träning är effektiv, dvs träning som fokuserar på att förbättra patientens funktionella stabilitet och styrka, posturala kontroll och balans. För idrottare bör denna typ av rehabilitering ingå som en del av den ordinarie uppvärmningen. Flera studier har visat att träning med balansbräda leder till snabbare återhämtning, mindre smärta och bättre fotledsfunktion.
Tejpning och ortos har visats ha en sekundärpreventiv effekt genom att reducera risken för återkommande fotledsstukningar. Ortos rekommenderas efter några dagar då svullnaden har minskat och upp till 1–2 veckor. Det finns däremot inget stöd för att ortos eller tejpning kan användas som primärprevention mot fotledsstukningar, utan det viktiga är att bygga upp fotens styrka och stabilitet.
Exempel på rehabiliteringsupplägg:
Från första dygnet och närmaste 2 veckorna: Cirkulationsträning genom att böja/sträcka och vrida fotleden inåt och utåt. Vrid foten 20 gånger åt varje håll och gör övningen flera gånger per dag.
När foten och smärtan tillåter: Cykla på motionscykel med lätt motstånd. Upp till 15-20 minuter. Öka successivt tid och trampmotstånd. Dock viktigt att inte överbelasta foten så att svullnaden kommer tillbaka. I början av en fotledsstukning kan även 15-20 min vara för mycket. Känn efter vad just din fot klarar av.
Så snart du kan – belasta med din kroppsvikt på foten
Stående övningar:
Tyngdöverföring
Balans
Styrka
Gångövningar
Dagliga råd
För att bli 100% återställd för just dina förutsättningar och mål är det viktigt att få ett individuellt utformat träningsprogram.
Boka tid hos Agilokliniken så får du din skada diagnostiserat och bedömd. Hos oss får du även information om skadan, tips och råd på egenvård, samt hemövningar som är lämpliga för just dina besvär.
Ingen ska behöva ha ont i onödan!
/ Agilokliniken
På Agilokliniken i Stockholm arbetar både legitimerade fysioterapeuter, legitimerade naprapater och legitimerade kiropraktorer. Anledningen till att dessa tre yrkesgrupper arbetar tillsammans på Agilokliniken är för att kliniken strävar efter att kunna erbjuda den bästa tänkbara vård till patienterna och med hjälp av dessa tre yrkesgrupper kunna täcka ett större vårdbehov genom ett internt samarbete.
Det finns en del skillnader mellan dessa tre yrkesgrupper, men när det väl kommer till kritan arbetar de olika yrkesgrupperna ändå relativt likt varandra. Grundutbildningarna skiljer sig åt, både vad gäller inriktning, antal år i skolan samt om utbildningen är privat eller godkänd som universitetsutbildning. Men trots detta arbetar många terapeuter likt varandra i vardagen.
Anledningen till att de olika terapeuterna arbetar relativt likt varandra, trots de uppenbara skillnaderna i utbildning, är för att många terapeuter vidareutbildar sig efter grundutbildningen och i många fall går de olika yrkesgrupperna samma eller liknande kurser.
Vi på Agilokliniken strävar efter att arbeta så homogent som möjligt, men i vissa fall utnyttja olikheterna i grundutbildningen samt våra olika terapeuters specialintressen för att på så sätt kunna sätta patienten i centrum och erbjuda så bra hjälp som möjligt för våra patienter. Detta gör vi genom att vid behov internremmitera.
Skillnader och likheter mellan de olika yrkesgrupperna
Legitimerad naprapat kan man titulera sig till när man gått en naprapatutbildning som innefattar 4 år heltidsstudier. I Sverige kan man endast gå denna utbildning på den privata Naprapathögskolan i Stockholm. Efter de 4 åren i skolbänken är det också ett krav att terapeuten skall genomföra ett års praktiktjänst innan terapeuten i fråga är redo att börja arbeta som legitimerad naprapat. En naprapat arbetar med både muskler och leder och har efter fyra år i skolbänken många tekniska handgrepp i bagaget, det innebär att en legitimerad naprapat ofta arbetar manuellt. Högkostnadsskydd gäller inte för leg.naprapater, oavsett vilken klinik du väljer att besöka.Läs mer om naprapati på Wikipedia eller på Agiloklinikens sida.
Legitimerad fysioterapeut är det nya namnet för legitimerad sjukgymnast. För att bli legitimerad fysioterapeut i Sverige krävs 3 års heltidsstudier på ett av Sveriges universitet. En legitimerad fysioterapeut är en stor del av det offentliga vårdsystemet i Sverige och därför arbetar legitimerade fysioterapeuter på sjukhus, vårdcentraler, inom den privata sektorn samt inom kommunen med mera. Förutom behandling av smärta från rörelseorganet ,det vill säga, muskler leder, skelett och nerver, arbetar en fysioterapeut ofta med behandling och bedömning av idrottsskador eller behandling av kirurgiska interventioner eller svåra olyckor där kroppen på olika sätt förlorat funktion och behöver rehabiliteras.
Länk till Fysioterapeuterna.
Läs mer om fysioterapi på Agoloklinikens hemsida.
Legitimerad kiropraktor arbetar främst med en behandlingsform som heter manipulation och som består av olika exakta handgrepp. Dessa handgrepp och mycket mer lär dom sig genom 5 års heltidsstudier på en privat utbildning samt ett års praktikertjänst. På legitimerade kiropraktorers riksförbund kan man läsa följande: ”Det övergripande syftet med kiropraktisk behandling är att återställa och upprätthålla normal funktion i leder, muskler och nervsystem”. Läs mer om kiropraktik på Wikipedia
Alla tre yrkesgrupper kräver legitimation som beviljas av socialstyrelsen.
Med andra ord kan arbetssättet variera hos de olika terapeuterna och beror i stor mån på terapeuternas individuella vidareutbildningar, specialkunskaper och influenser. I vissa fall kan en legitimerad fysioterapeut och en legitimerad naprapat arbeta mer likt varandra än exempelvis två legitimerade fysioterapeuter. Detta beror ,som tidigare nämnt, på att val av ”extra kurser” och vidareutbildning som varje individuell terapeut bestämmer själv.
Vi på Agilokliniken strävar efter att kunna arbeta så brett som möjligt och har därför valt att vidareutbilda oss inom många olika ”spår”. Söker du därför legitimerad fysioterapeut, legitimerad kiropraktor eller legitimerad naprapat i Stockholm ska du inte tveka på att kontakta oss. Vi har många år i branschen och strävar alltid efter att ligga i framkant, både vad gäller utbildning hos de anställda terapeuterna och den maskinella utrustningen.
Vill du ha hjälp att behandla och rehabilitera din smärtsamma axel, ditt hopparknä, löparknä, hälsporre, ryggskott, muskelinflammation, slemsäcksinflammation med mera, kontakta oss!
Boka tid idag!
/ Hanna Berg leg.Fysioterapeut Agilokliniken
Glad onsdag på er! Idag vill jag lyfta ämnet löpstyrka för skadeprevention.
Många av de patienter som besöker oss på Agilokliniken söker vård för smärtsamma ryggar, stela axlar och ibland även spänningshuvudvärk. I många fall är smärtan orsakad av dålig ergonomi samt brist på rörelse på under arbetsdagen. Många av de patienter som besöker oss på Agilokliniken arbetar mycket och många har även ett stillasittande arbete, där en bra ergonomi och regelbunden träning inte är prioriterat. Detta tycker vi är mycket synd.
I de bästa av världar så får kroppen en stor variation av rörelse under dagen, en blandning mellan att sitta och stå. Våra kroppar är inte skapta för att vara stilla flera timmar i sträck. Kroppen kräver rörelse och för att bli kvitt smärtan måste vi därför röra på oss, regelbundet. Därför är små korta träningspauser samt en bra ergonomi grunden för att undvika smärta.
Vi på Agilokliniken vill tipsa dig, med just ett stillasittande arbete, att utföra dessa övningar under arbetsdagen. Dessa övningar tar inte mer än 2-3 minuter att utföra åt gången och vi rekommenderar dig att utföra dem ca 2-3 gånger om dagen.
Prova dessa övningar varje dag i minst 2 veckor och utvärdera effekten därefter. Behöver du hjälp med att förstå dessa övningar, önskar du ett individualiserat rörelseprogram som är utformat efter just dig – kontakta oss. Vi är specialister på att bota just ryggsmärta, nacksmärta, stela axlar samt huvudvärk. Ingen ska ha ont i onödan.
/ Hanna Berg Leg.Fysioterapeut
Vi på Agilokliniken behandlar personer med smärtsamma axlar varje dag. Att ha smärta i axel är tyvärr mycket vanligt och vi vet, liksom ni, att det kan vara mycket besvärligt att leva med den typ av smärta. Axeln är en kroppsdel som används konstant i vardagen och därför blir oftast patienten påmind om sina besvär från morgon till kväll.
Anledningen till smärta i axel kan variera mycket. Skadan kan komma för att man exempelvis har överansträngt sig på gymmet, varit för explosiv på tennisbanan eller simmat för många längder i bassängen. Smärta i axeln måste dock inte komma av en överansträngning kopplat till träning utan kan komma smygande på grund av tex inaktivitet. Idag är det vanligt att sitta och jobba framför datorn eller på möten. Att ständigt sitta ner, 8 arbetstimmar i rad, är inte gynnsamt för axeln. Axeln är skapt för att vara i rörelse och mår därför bäst av att då och då vara aktiverad på olika sätt.
Vi på Agilokliniken har försökt kartlägga de vanligaste typerna av smärta kring axeln, varför dessa smärtor uppstår samt vad du kan göra åt dem. Vi vill dock poängtera att de anledningar och diagnoser vi tar upp här, endast är några få anledningar till att smärta kan uppstå och vilka diagnoser som finns. För att få en mer noggrann diagnos och individualiserad behandling så ber vi dig kontakta oss för att boka tid. Men tills dess, läs gärna vidare om de vanligaste diagnoserna, hur vi behandlar dem samt vilka övningar våran rehabiliterings ansvariga Naprapat Tim Gjerulf skulle rekommendera dig att prova.
Intervju med Agiloklinikens rehabiliterings ansvariga Naprapat Tim
Vad kan smärtan i axeln bero på, Tim?
-Stelhet. Anledningarna till smärta i axeln kan variera mycket. Tex kan smärta i axeln härleda från Axelledsproblem. Axellederna som går mellan överarmen, skulderbladet och nyckelbenen kan ibland ge upphov till smärta. Detta sker på grund av att de låser sig, eller på annat vis får inskränkt rörlighetsförmåga i vissa riktningar. När detta sker så uppstår smärta när du rör axeln i de utsatta riktningarna. Artros är även ett sjukdomstillstånd som kan orsaka smärta i lederna runt axeln. Ledkapselinflammation ger ofta upphov till smärta djupt in i axelleden och kan leda till att kapseln drar ihop sig och blir långsamt stelare, så kallad frusen skuldra.
Inflammation. Det är inte ovanligt att man kan få inflammationer och smärta i muskelfästena runt axelleden eller en inflammation i muskel. När axelns senor och infästningar har utsatts för skador och överbelastning så brukar detta typiskt yttra sig som huggsmärtor eller skarp smärta när man utför specifika rörelser, det är heller inte ovanligt med molande vilosmärta och nattlig värk.
Muskelvärk. Värk i axlarna kan även bero på triggerpunkter (muskelknutor) i muskulaturen runt axelleden. Dessa ger ofta en intensiv värk, framförallt vid vila.
Muskel och senskador. Skador i muskelfästen runt leden kan uppkomma i samband med ensidig överansträngning, eller skador och olyckor. Smärtan sitter vanligtvis i främre delen av axeln eller i överarmen och inte ovanligt med nattlig värk. En muskel kan gå av helt eller delvis. Har muskeln gått av helt har man ofta oförmåga att lyfta och utåt rotera armen. För bedömning av vilken typ av skada det är, kan man göra en Ultraljudsundersökning.
Vilka är dina bästa rehabiliteringsövningar för att behandla smärta i axlarna, Tim?
-Enkla övningar som får axeln att vara aktiv utan att skapa smärta. Jag skulle exempelvis tipsa om följande:
Vi på Agilokliniken Stockholm är mycket erfarna inom axelskador och finns behjälpliga oavsett om du drabbats av muskelinflammation, muskelruptur, frozen shoulder, kalkaxel, axelledsartros, impingement i axeln med mera. Kontakta oss här!
7 September 2019 går starten för Stockholm halvmarathon. Oavsett om du sprungit loppet flera gånger förut eller om du står vid startlinjen första gången, är rätt uppladdning grunden för att kunna genomföra ett bra Maratonlopp. Nedan följer 5 viktiga tips som kommer hjälpa dig prestera ditt yttersta under 2,1 mil.
1. Experimentera inte– det är inte läge att experimentera med varken nya löparskor, nya träningskläder eller prova ny mat dagarna innan loppet. Du vill vara säker på att du inte får skavsår av nya skor, att kläderna inte glider runt eller sitter för trångt.
Du vill inte heller att magen ska krångla eller göra ont, gå därför inte på myter eller udda förslag på den ultimata uppladdningen eller tipsen om senaste trenden för löparskor. Det sista du vill är att springa 2.1 mil med magknip eller skavsår. Använd därför dina gamla beprövade skor och kläder samt ät din favoritpasta kvällen innan maraton.
2. Skapa tid för vila– innan en stor kroppslig påfrestning är det viktigt att låta kroppen vila och återhämta sig ordentligt, både fysiskt och psykiskt. För att kunna prestera på maxnivå är det viktigt att sova ordentligt tiden innan samt gå ner i tempo, både vad gäller träning och på jobbet. Kom ihåg att ett av de vanligaste misstagen bland elitlöpare är att inte låta kroppen vila de sista dagarna innan maratonloppet. Skapa därför tid för återhämtning och unna dig att sakta ner livstempot, det kommer göra ditt gott.
3. Ät kolhydrater och drick vatten– Njut av din absoluta favoritpastarätt kvällen innan. Glöm inte att hydrera genom att dricka vatten. Det är dock ingen idé att vätskeladda för mycket kvällen innan loppet, det leder endast till toalettbesök under natten. När du vaknat är det dock bra att få i sig vätska. Ju varmare det är ute desto mer vatten behöver du, men drick inte vatten till överdrift. På racedagen bör du unna dig en stabil och god frukost, kom ihåg att avsluta frukosten minst tre timmar innan loppet, detta för att kroppen ska hinna smälta maten ordentligt.
4. Väck kroppen– ta en promenad och värm upp kroppen ca 30-40 min innan loppstart. Uppvärmningen bör dock inte ta längre än 10-15 minuter. Ju mer vältränad du är samt ju bättre sluttid du eftersträvar desto större är behovet av ordentliga löpsteg innan loppet. En bra uppvärmning innehåller en snabb progressivitet, det vill säga, från långsam joggning till tävlingsfart, dock inte längre än 10-15 minuter.
5. Njut!!!– känn samvaron och ta in jublet från publiken. När tröttheten smyger sig på, glöm då inte att du är en av ca 15 000 som i detta nu också kämpar för göra sitt livs bästa lopp- du är inte ensam och när du kommer i mål kommer du prisas för den bragd du just genomfört.
Vi på Agilokliniken önskar stort lycka till! Vi finns behjälpliga inför ditt maratonlopp och vill hjälpa till att förbereda din kropp för den stora utmaningen, om du önskar råd och förebyggande behandling så boka tid här.
Likväl finns vi till hands efter loppet, om smärta eller skador skulle uppstå exempelvis muskelinflammation pågrund av överansträngning . För oss är rörelseglädje ren glädje!
Quantum 1080 är den mest avancerade dragmaskinen som finns på marknaden just nu. Maskinen har en robotmotor som är kopplad till mjukvara som kan mäta styrka, och på så sätt ställer den in rätt viktmotstånd för den specifika träningsövningen. Som du förstår så innebär detta att man undviker att gå på för hårt under något skede av rehabiliteringen, och man kan även mäta framsteg i realtid.
Qvantum 1080 är det enda träningsmaskinen i sitt slag där både hastighet och motstånd kan kontrolleras av en enda dynamisk repetition. Denna egenskap öppnar upp ett nytt paradigm för träningseffektivitet, precision och individualisering.
All data kan sparas på 1080 Qvantum vilket gör det enkelt att se den personliga utvecklingen och på så sätt individanpassa och effektivisera rehabiliteringsträningen.
Läs mer om hur Qvantum 1080 fungerar eller boka in en tid för individanpassad rehabiliteringsträning här.
/ Hanna Berg Leg. fysioterapeut Stockholm
