Riktlinjer och träningstips under graviditet

Innan vi på Agilokliniken skriver ut träningstips för dig som är gravid, så vill vi påminna om att alla graviditeter är olika och den träningsmängd man klarar av under graviditeten kan variera otroligt mycket. Det viktiga är att du som gravid ska lyssna på kroppen och styra typ av aktivitet samt mängd av aktivitet efter vad just du klarar av. Är du trött ska du passa på att vila, har du energi och träningslust så ta tillfället i akt och rör på dig. Vi vill poängtera att det inte finns något rätt eller fel när det kommer till träningsmängd hos gravida, trots det vill vi i detta inlägg ge den träningsmotiverade några få tips på övningar som går att utföra under graviditeten. 

Generellt när det kommer till träning under graviditeten är både konditionsträning och styrketräning passande. Om du inte har varit en “löpare” innan graviditeten är det dock inte läge att börja träna löpning under just dessa 40 veckor. Passa istället på att arbeta med styrkeövningar. 

Vi på Agilokliniken träffar en hel del gravida kvinnor i olika åldrar. Många har frågor kring just vad de får träna och inte får träna. Vi brukar oftast tipsa om att fokusera på övningar som stärker den inre bålmuskulaturen, knipövningar samt övningar som bygger upp och stärker övre rygg och-skuldror, bland annat. Du som är gravid blir bara tyngre och tyngre under graviditeten och för att undvika smärta i rygg, både under graviditeten men även efter graviditeten, är det en bra idé att träna upp inre bål, övre rygg och skuldror. När barnet väl har kommit blir det en hel del bärande och därför är det bra att ha tränat upp just dessa muskler för att få en så hållbar, smärtfri vardag som möjligt när barnet väl är här.

Generella riktlinjer gällande träning under graviditet 

  • Tänk på att nivåerna av hormonet relaxin har ökat i din kropp, detta för att göra din bindväv och leder slappare, detta sker för att kunna förbereda kroppen på en förlossning. När du har en ökad mängd relaxin i kroppen bör du undvika att töja i ytterlägen, detta för att minimera risken att du sträcker dig.
  • Undvik träning och aktivitet som kräver hopp. När du hoppar ökar trycket ner mot bäckenet vilket kan kännas mindre bekvämt för dig som är gravid. Även bäckenet hålls ihop av leder och ligament som hos dig är aningen slappa under graviditeten. Detta gäller även om du som gravid känner ett obehagligt tryck mot bäckenet under löpning. Om denna känsla uppstår är det en bra idé att byta ut löppassen mot promenader.
  • Du bör även undvika att i största möjliga mån pressa ihop magen och mellangärdet, det vill säga, försök att inte böja dig mycket framåt som i exempelvis sit -ups.
  • Från trimester tre bör du undvika att jobba för tungt i exempelvis knäböj. Det du bör undvika är att ”hålla andan” när du tar dig upp från en tung knäböj. Det är inte att rekommendera att öka buktrycket för mycket under just denna fas i graviditeten. Lättare knäböj, där buktrycket inte ökar, är en bra övning.
  • Träning under graviditeten ska inte kännas obehagligt eller läskigt på något vis. Även om du är en mycket van träningsperson bör du inte pressa sig själv till ett stadie som känns obehagligt under graviditeten.
  • Om du drabbas av foglossning bör du inte arbeta med diagonala eller asymmetriska rörelser. Exempelvis bör du undvika träning som kräver långa steg både framåt och åt sidan. Exempel på övningar du inte bör göra är tex utfallssteg framåt eller åt sidan, trappgång, eller övningar där du står på ett ben, exempelvis går upp och ner från en stepbräda. Dessa övningar sätter press på bäckenet och kan skapa ytterligare smärta för dig med foglossning. Om du inte har foglossning är dessa övningar okej att utföra. Har du mer frågor kring just detta, kontakta oss. Vi hjälper dig.

Nu vill vi tipsa dig om övningar du kan göra under graviditeten.

  • Övningar som aktiverar och stärker din övre rygg och skuldror är att rekommendera. Dessa övningar kan du göra både sittande och stående, beroende på hur ansträngande du tycker att det är. Tänk på att aktivera din inre bål även under dessa övningar. 
  • Eftersom du inte bör göra klassiska sit-ups, kan du istället aktivera bål genom att ligga på rygg med böjda knän och pressa ned svanken i golvet. En annan övning som vi rekommenderar är fyrstående aktivering av inre bål, samt fyrstående diagonallyft (obs, inte för dig med foglossning).
  • Om du upplever att du svankar mycket under din graviditet kan det vara skönt att sträcka ut dessa ryggmuskler ibland. Ställ dig på alla fyra och skjut upp din rygg, likt en katt. 
  • Glöm inte dina knipövningar. Dessa bör du göra kontinuerligt, innan graviditet, under graviditet samt efter graviditet. Om har problem med att hitta dessa muskler, samt vill ha vägledning tveka inte på att kontakta någon av våra terapeuter på Agilokliniken.

Slutligen vill vi säga, aktivera dig på det sätt du tycker känns roligt och energigivande. Om du behöver mer hjälp med vad du bör och inte bör göra, samt tips på nya övningar, kontakta oss. Vi hjälper gladeligen till. 

Stort Grattis till graviditeten och njut av vad som komma skall.

/ Hanna Leg.fysioterapeut på Agilokliniken. 

 

5 effektiva träningstips för dig med smärtsamma axlar

Vi på Agilokliniken behandlar personer med smärtsamma axlar varje dag. Att ha smärta i axel är tyvärr mycket vanligt och vi vet, liksom ni, att det kan vara mycket besvärligt att leva med den typ av smärta. Axeln är en kroppsdel som används konstant i vardagen och därför blir oftast patienten påmind om sina besvär från morgon till kväll.

Anledningen till smärta i axel kan variera mycket. Skadan kan komma för att man exempelvis har överansträngt sig på gymmet, varit för explosiv på tennisbanan eller simmat för många längder i bassängen. Smärta i axeln måste dock inte komma av en överansträngning kopplat till träning utan kan komma smygande på grund av tex inaktivitet. Idag är det vanligt att sitta och jobba framför datorn eller på möten. Att ständigt sitta ner, 8 arbetstimmar i rad, är inte gynnsamt för axeln. Axeln är skapt för att vara i rörelse och mår därför bäst av att då och då vara aktiverad på olika sätt.

Vi på Agilokliniken har försökt kartlägga de vanligaste typerna av smärta kring axeln, varför dessa smärtor uppstår samt vad du kan göra åt dem. Vi vill dock poängtera att de anledningar och diagnoser vi tar upp här, endast är några få anledningar till att smärta kan uppstå och vilka diagnoser som finns. För att få en mer noggrann diagnos och individualiserad behandling så ber vi dig kontakta oss för att boka tid. Men tills dess, läs gärna vidare om de vanligaste diagnoserna, hur vi behandlar dem samt vilka övningar våran rehabiliterings ansvariga Naprapat Tim Gjerulf skulle rekommendera dig att prova.

Intervju med Agiloklinikens rehabiliterings ansvariga Naprapat Tim

Vad kan smärtan i axeln bero på, Tim? 

-Stelhet. Anledningarna till smärta i axeln kan variera mycket. Tex kan smärta i axeln härleda från Axelledsproblem. Axellederna som går mellan överarmen, skulderbladet och nyckelbenen kan ibland ge upphov till smärta. Detta sker på grund av att de låser sig, eller på annat vis får inskränkt rörlighetsförmåga i vissa riktningar. När detta sker så uppstår smärta när du rör axeln i de utsatta riktningarna. Artros är även ett sjukdomstillstånd som kan orsaka smärta i lederna runt axeln. Ledkapselinflammation ger ofta upphov till smärta djupt in i axelleden och kan leda till att kapseln drar ihop sig och blir långsamt stelare, så kallad frusen skuldra.

Inflammation. Det är inte ovanligt att man kan få inflammationer och smärta i muskelfästena runt axelleden. När axelns senor och infästningar har utsatts för skador och överbelastning så brukar detta typiskt yttra sig som huggsmärtor eller skarp smärta när man utför specifika rörelser, det är heller inte ovanligt med molande vilosmärta och nattlig värk.

Muskelvärk. Värk i axlarna kan även bero på triggerpunkter (muskelknutor) i muskulaturen runt axelleden. Dessa ger ofta en intensiv värk, framförallt vid vila.

Muskel och senskador. Skador i muskelfästen runt leden kan uppkomma i samband med ensidig överansträngning, eller skador och olyckor. Smärtan sitter vanligtvis i främre delen av axeln eller i överarmen och inte ovanligt med nattlig värk. En muskel kan gå av helt eller delvis. Har muskeln gått av helt har man ofta oförmåga att lyfta och utåt rotera armen. För bedömning av vilken typ av skada det är, kan man göra en Ultraljudsundersökning.

Vilka är dina bästa rehabiliteringsövningar för att behandla smärta i axlarna, Tim?

-Enkla övningar som får axeln att vara aktiv utan att skapa smärta. Jag skulle exempelvis tipsa om följande:

  1. Statisk utåtrotationer med gummiband
  2. Statisk inåtrotationer med gummiband
  3. Rodd med gummiband
  4. Adduktion med gummiband
  5. Wall-Slide

Vad är skillnaden mellan leg. fysioterapeut, leg. naprapat och leg. kiropraktor?

På Agilokliniken arbetar både legitimerade fysioterapeuter, legitimerade naprapater och legitimerade kiropraktorer. Anledningen till att dessa tre yrkesgrupper arbetar tillsammans på Agilokliniken är för att kliniken strävar efter att kunna erbjuda den bästa tänkbara vård till patienterna och med hjälp av dessa tre yrkesgrupper kunna täcka ett större vårdbehov genom ett internt samarbete.

Det finns en del skillnader mellan dessa tre yrkesgrupper, men när det väl kommer till kritan arbetar de olika yrkesgrupperna ändå relativt likt varandra. Grundutbildningarna skiljer sig åt, både vad gäller inriktning, antal år i skolan samt om utbildningen är privat eller godkänd som universitetsutbildning. Men trots detta arbetar många terapeuter likt varandra i vardagen.

Anledningen till att de olika terapeuterna arbetar relativt likt varandra, trots de uppenbara skillnaderna i utbildning, är för att många terapeuter vidareutbildar sig efter grundutbildningen och i många fall går de olika yrkesgrupperna samma eller liknande kurser.

Vi på Agilokliniken strävar efter att arbeta så homogent som möjligt, men i vissa fall utnyttja olikheterna i grundutbildningen samt våra olika terapeuters specialintressen för att på så sätt kunna sätta patienten i centrum och erbjuda så bra hjälp som möjligt för våra patienter. Detta gör vi genom att vid behov internremmitera.

Skillnader och likheter mellan de olika yrkesgrupperna

För att kunna titulera sig som legitimerad naprapat måste man ha gått en naprapatutbildning som innefattar 4 år heltidsstudier. I Sverige kan man endast gå denna utbildning på den privata Naprapathögskolan i Stockholm. Efter de 4 åren i skolbänken är det också ett krav att terapeuten skall genomföra ett års praktiktjänst innan terapeuten i fråga är redo att börja arbeta som legitimerad naprapat. En naprapat arbetar med både muskler och leder och har efter fyra år i skolbänken många tekniska handgrepp i bagaget, det innebär att en legitimerad naprapat ofta arbetar manuellt.

Legitimerad fysioterapeut är det nya namnet för legitimerad sjukgymnast. För att bli legitimerad fysioterapeut i Sverige krävs 3 års heltidsstudier på ett av Sveriges universitet. En legitimerad fysioterapeut är en stor del av  det offentliga vårdsystemet i Sverige och därför arbetar legitimerade fysioterapeuter på sjukhus, vårdcentraler, inom den privata sektorn samt inom kommunen med mera. Förutom behandling av smärta från rörelseorganet ,det vill säga, muskler leder, skelett och nerver, arbetar en fysioterapeut ofta med behandling och bedömning av idrottsskador eller behandling av kirurgiska interventioner eller svåra  olyckor där kroppen på olika sätt förlorat funktion och behöver rehabiliteras.

Den tredje och sista yrkesgruppen Legitimerad kiropraktor arbetar främst med en behandlingsform som heter manipulation och som består av olika exakta handgrepp. Dessa handgrepp och mycket mer lär dom sig genom 5 års heltidsstudier på en privat utbildning samt ett års praktikertjänst. På legitimerade kiropraktorers riksförbund kan man läsa följande: ”Det övergripande syftet med kiropraktisk behandling är att återställa och upprätthålla normal funktion i leder, muskler och nervsystem”.

Alla tre yrkesgrupper kräver legitimation som beviljas av socialstyrelsen.

Med andra ord kan arbetssättet variera hos de olika terapeuterna och beror i stor mån på terapeuternas individuella vidareutbildningar, specialkunskaper och influenser.  I vissa fall kan en legitimerad fysioterapeut och en legitimerad naprapat arbeta mer likt varandra än exempelvis två legitimerade fysioterapeuter. Detta beror ,som tidigare nämnt, på att val av ”extra kurser” och vidareutbildning som varje individuell terapeut bestämmer själv.

Vi på Agilokliniken strävar efter att kunna arbeta så brett som möjligt och har därför valt att vidareutbilda oss inom många olika ”spår”. Söker du därför legitimerad fysioterapeut, legitimerad kiropraktor eller legitimerad naprapat i Stockholm ska du inte tveka på att kontakta oss. Vi har många år i branschen och strävar alltid efter att ligga i framkant, både vad gäller utbildning hos de anställda terapeuterna och den maskinella utrustningen.

Rehabilitera effektivt hos oss- vi arbetar med den mest avancerade dragmaskinen på marknaden

1080-quantum-funktionell träning och rörelseanalys

Quantum 1080 är den mest avancerade dragmaskinen som finns på marknaden just nu. Maskinen har en robotmotor som är kopplad till mjukvara som kan mäta styrka, och på så sätt ställer den in rätt viktmotstånd för den specifika träningsövningen. Som du förstår så innebär detta att man undviker att gå på för hårt under något skede av rehabiliteringen, och man kan även mäta framsteg i realtid.

Qvantum 1080 är det enda träningsmaskinen i sitt slag där både hastighet och motstånd kan kontrolleras av en enda dynamisk repetition. Denna egenskap öppnar upp ett nytt paradigm för träningseffektivitet, precision och individualisering.

All data kan sparas på 1080 Qvantum vilket gör det enkelt att se den personliga utvecklingen och på så sätt individanpassa och effektivisera rehabiliteringsträningen.

Läs mer om hur Qvantum 1080 fungerar eller boka in en tid för individanpassad rehabiliteringsträning här.

/ Hanna Berg Leg. fysioterapeut

3 avgörande tips för dig med löparknä

Är du en av dem som får smärta på utsidan av knät vid löpning- då kan du ha drabbats av ”löparknä”. Om du får smärta på utsidan av knät vid löpning är det ett mycket god ide att få detta ordentligt undersökt samt påbörja behandlingen av skadan så fort som möjligt. Tveka inte på att boka tid här

Ett löparknä är inte ett kroniskt tillstånd, utan går självklart att råda bot på. Med rätt behandling, ett individanpassat rehabiliteringsupplägg som utgår från dina förutsättningar och mål- är du tillbaka i löpspåret snabbare än vad du kan tro.

Det finns alltid en förklaring till varför smärta i kroppen uppkommer, kanske har du fått detta på grund av att du ökat intensiteten på din träning, bytt skor eller ändrat löpteknik på grund av inskränkt rörlighet i knä eller höft. Det finns många olika förklaringar till att ett löparknä uppstår och vi på Agilokliniken vill ta reda på varför du fått denna typ av smärta samt hjälpa dig bli kvitt din smärta. Med hjälp av Maping 1080 hjälper vi dig ta reda på orsaken till din smärta och därefter påbörjas rehabiliteringsträning med bland annat 1080 qvantum.

För att inte självdiagnostisera och rehabilitera fel struktur i kroppen rekommenderar vi att du tar kontakt med oss, på en utan våra 5 kliniker. Tills du fått en tid hos någon av våra terapeuter, så finns det en del saker du kan tänka på.

  1. Undvik smärtan. Det vill säga, undvik att löpträna och framkalla smärtan. Provocera inte fram smärtan med repetitiva rörelser.
  2. Rehabilitera och stärk upp omkringliggande muskler, lägg fokus på övningar som stärker knä, höft och inre bål.
  3. Börja stretcha tractus iliotibialis och sätesmuskulaturen kontinuerligt.

Lycka till!

/ Hanna Leg.fysioterapeut på Agilokliniken