Detta är Agiloklinikens egna fys-expert, Isabelle!
Med en bakgrund inom elitidrott (Alpint) sätter Isabelle höga krav på sin terapeutiska förmåga samt på sina patienter. Hon arbetar alltid efter patientens förutsättningar, men låter sig inte skrämmas av att pressa patienten till det yttersta. Detta resulterar såklart i stora framgångar hos patienterna. Isabelle är varm, inlyssnande och har nära till skratt. En riktig toppentjej och terapeut!
En av de svåraste sakerna med att bli skadad, är att veta när och hur man bör återgå till aktivitet, och i detta fall löpning. Det är svårt att veta hur mycket man kan springa utan att göra skadan värre. Det finns tyvärr inte ett enkelt svar på detta, utan rehabiliteringsfasen och återgången till löpning måste individanpassas.
Vi kommer i detta inlägg ge er lite generella tips och trixs kring detta, hur ni kan tänka kring smärta, vila samt hur ni bör lägga upp rehabiliteringsfasen/återgången.
Vilken struktur är skadad?
Först bör man utreda vilken struktur som är skadad. Alla strukturer reagerar såklart olika på löpning och därför kan återgången/rehabiliteringsfasen se olika ut. Diagnoser som exempelvis stressfrakturer, benhinneinflammation, akuta senskador, löparknä samt plantarfasciit (hälsporre) reagerar inte positivt på löpning under rehabperioden. Vid dessa skador är det helt enkelt bättre att helt avstå från löpning under en kort period. Dock vill vi poängtera att bara för att man tar “helvila” från löpningen, betyder det inte att man ska vila från allt. Vi rekommenderar att man upprätthåller sin kondition med alternativ träning, som exempelvis cykel, crosstrainer, rodd, stakmaskin eller simning. Dock ska dessa aktiviteter naturligtvis också vara smärtfria. Hur länge den perioden varar är individuellt.
Hur smärtsam är strukturen?
Hur smärtan framkommer i vardagen kan ge oss en indikation på hur den skadade strukturen mår. Om man har smärta i dagliga livet, exempelvis morgonsmärta, smärta vid promenader, smärta vid trappgång osv, indikerar att strukturer inte är redo att börja springa igen.
Hur mycket löpning tål din struktur?
Detta måste utredas genom olika test hos ex leg.fysioterapeut eller leg.naprapat. Hur långt du kan springa utan att få ont är avgörande för hur du bör återuppta löpningen. En annan faktor att beakta är om det är en akut smärta eller om det är en överansträngning som uppstått över tid, dvs hur länge har du haft smärta. En akut skada tål inte lika mycket belastning. Om uppehållet från löpningen har varit lång, kan det in början vara befogat att variera gång och löpning. Det som ska prioriteras när löpningen återupptas är att öka distansen successivt. Ett generellt råd är att öka ca 10 % av den totala veckomängden.
Reaktion på löpning?
Det är inte bara smärta under löpning man ska vara observant på. Det förrädiska med vissa skador är att det kan kännas relativt smärtfritt under löpning men att reaktionen kommer efter aktivitet. Därför är det viktigt att uppskatta upplevd smärta precis efter löpning samt under 24 timmar efter löpning. Om det blir en ökad smärta ska den lägga sig under de nästkommande 24 timmarna. Det gäller att hitta en optimal distans eller tid där minimal eller ingen smärta upplevs under löpning och 24 timmar efter löpning. Det är även viktigt att andra typer av symptom inte uppstår, som exempelvis svullnad.
Målsättningen med löpning?
Hur viktigt är det att komma tillbaka så fort som möjligt? Det beror naturligtvis på vad man har som målsättning. Vill man klara ett marathon under 3 timmar på 8 veckor, då måste man ta lite risker. Men är det värt det? Dessa frågor är viktigt att man ställer till sig själv. Det är skillnad på en person som springer för att att man tycker att det är kul eller för hälsans skull, mot en person som har det som yrke. En motionär behöver inte ha lika bråttom tillbaka till löpningen som en elitlöpare har. Det vanligaste misstaget många gör är att börja springa för hårt och för mycket, för tidigt. Det tar tyvärr ibland lång tid att komma tillbaka till samma mängd löpning som innan skadan.
Slutord
Om man har som målsättning att komma tillbaka till löpningen, är vår rekommendation att uppsöka hjälp, både med att behandla/rehabilitera skadan samt hur du bör lägga upp återgången till löpning. Tyvärr finns det inga facit på detta, utan återgång till löpning efter skada måste individanpassas. Hos oss på Agilokliniken finns det tester/hjälpmedel som kan visa om strukturen är redo för löpning igen eller inte.
Lycka till/
Leg.naprapat Gabriella Reiner & Leg.fysioterapeut Hanna Berg
På Agilokliniken i Stockholm arbetar både legitimerade fysioterapeuter, legitimerade naprapater och legitimerade kiropraktorer. Anledningen till att dessa tre yrkesgrupper arbetar tillsammans på Agilokliniken är för att kliniken strävar efter att kunna erbjuda den bästa tänkbara vård till patienterna och med hjälp av dessa tre yrkesgrupper kunna täcka ett större vårdbehov genom ett internt samarbete.
Det finns en del skillnader mellan dessa tre yrkesgrupper, men när det väl kommer till kritan arbetar de olika yrkesgrupperna ändå relativt likt varandra. Grundutbildningarna skiljer sig åt, både vad gäller inriktning, antal år i skolan samt om utbildningen är privat eller godkänd som universitetsutbildning. Men trots detta arbetar många terapeuter likt varandra i vardagen.
Anledningen till att de olika terapeuterna arbetar relativt likt varandra, trots de uppenbara skillnaderna i utbildning, är för att många terapeuter vidareutbildar sig efter grundutbildningen och i många fall går de olika yrkesgrupperna samma eller liknande kurser.
Vi på Agilokliniken strävar efter att arbeta så homogent som möjligt, men i vissa fall utnyttja olikheterna i grundutbildningen samt våra olika terapeuters specialintressen för att på så sätt kunna sätta patienten i centrum och erbjuda så bra hjälp som möjligt för våra patienter. Detta gör vi genom att vid behov internremmitera.
Skillnader och likheter mellan de olika yrkesgrupperna
Legitimerad naprapat kan man titulera sig till när man gått en naprapatutbildning som innefattar 4 år heltidsstudier. I Sverige kan man endast gå denna utbildning på den privata Naprapathögskolan i Stockholm. Efter de 4 åren i skolbänken är det också ett krav att terapeuten skall genomföra ett års praktiktjänst innan terapeuten i fråga är redo att börja arbeta som legitimerad naprapat. En naprapat arbetar med både muskler och leder och har efter fyra år i skolbänken många tekniska handgrepp i bagaget, det innebär att en legitimerad naprapat ofta arbetar manuellt. Högkostnadsskydd gäller inte för leg.naprapater, oavsett vilken klinik du väljer att besöka.Läs mer om naprapati på Wikipedia eller på Agiloklinikens sida.
Legitimerad fysioterapeut är det nya namnet för legitimerad sjukgymnast. För att bli legitimerad fysioterapeut i Sverige krävs 3 års heltidsstudier på ett av Sveriges universitet. En legitimerad fysioterapeut är en stor del av det offentliga vårdsystemet i Sverige och därför arbetar legitimerade fysioterapeuter på sjukhus, vårdcentraler, inom den privata sektorn samt inom kommunen med mera. Förutom behandling av smärta från rörelseorganet ,det vill säga, muskler leder, skelett och nerver, arbetar en fysioterapeut ofta med behandling och bedömning av idrottsskador eller behandling av kirurgiska interventioner eller svåra olyckor där kroppen på olika sätt förlorat funktion och behöver rehabiliteras.
Länk till Fysioterapeuterna.
Läs mer om fysioterapi på Agoloklinikens hemsida.
Legitimerad kiropraktor arbetar främst med en behandlingsform som heter manipulation och som består av olika exakta handgrepp. Dessa handgrepp och mycket mer lär dom sig genom 5 års heltidsstudier på en privat utbildning samt ett års praktikertjänst. På legitimerade kiropraktorers riksförbund kan man läsa följande: ”Det övergripande syftet med kiropraktisk behandling är att återställa och upprätthålla normal funktion i leder, muskler och nervsystem”. Läs mer om kiropraktik på Wikipedia
Alla tre yrkesgrupper kräver legitimation som beviljas av socialstyrelsen.
Med andra ord kan arbetssättet variera hos de olika terapeuterna och beror i stor mån på terapeuternas individuella vidareutbildningar, specialkunskaper och influenser. I vissa fall kan en legitimerad fysioterapeut och en legitimerad naprapat arbeta mer likt varandra än exempelvis två legitimerade fysioterapeuter. Detta beror ,som tidigare nämnt, på att val av ”extra kurser” och vidareutbildning som varje individuell terapeut bestämmer själv.
Vi på Agilokliniken strävar efter att kunna arbeta så brett som möjligt och har därför valt att vidareutbilda oss inom många olika ”spår”. Söker du därför legitimerad fysioterapeut, legitimerad kiropraktor eller legitimerad naprapat i Stockholm ska du inte tveka på att kontakta oss. Vi har många år i branschen och strävar alltid efter att ligga i framkant, både vad gäller utbildning hos de anställda terapeuterna och den maskinella utrustningen.
Vill du ha hjälp att behandla och rehabilitera din smärtsamma axel, ditt hopparknä, löparknä, hälsporre, ryggskott, muskelinflammation, slemsäcksinflammation med mera, kontakta oss!
Boka tid idag!
/ Hanna Berg leg.Fysioterapeut Agilokliniken
Vi på Agilokliniken behandlar personer med smärtsamma axlar varje dag. Att ha smärta i axel är tyvärr mycket vanligt och vi vet, liksom ni, att det kan vara mycket besvärligt att leva med den typ av smärta. Axeln är en kroppsdel som används konstant i vardagen och därför blir oftast patienten påmind om sina besvär från morgon till kväll.
Anledningen till smärta i axel kan variera mycket. Skadan kan komma för att man exempelvis har överansträngt sig på gymmet, varit för explosiv på tennisbanan eller simmat för många längder i bassängen. Smärta i axeln måste dock inte komma av en överansträngning kopplat till träning utan kan komma smygande på grund av tex inaktivitet. Idag är det vanligt att sitta och jobba framför datorn eller på möten. Att ständigt sitta ner, 8 arbetstimmar i rad, är inte gynnsamt för axeln. Axeln är skapt för att vara i rörelse och mår därför bäst av att då och då vara aktiverad på olika sätt.
Vi på Agilokliniken har försökt kartlägga de vanligaste typerna av smärta kring axeln, varför dessa smärtor uppstår samt vad du kan göra åt dem. Vi vill dock poängtera att de anledningar och diagnoser vi tar upp här, endast är några få anledningar till att smärta kan uppstå och vilka diagnoser som finns. För att få en mer noggrann diagnos och individualiserad behandling så ber vi dig kontakta oss för att boka tid. Men tills dess, läs gärna vidare om de vanligaste diagnoserna, hur vi behandlar dem samt vilka övningar våran rehabiliterings ansvariga Naprapat Tim Gjerulf skulle rekommendera dig att prova.
Intervju med Agiloklinikens rehabiliterings ansvariga Naprapat Tim
Vad kan smärtan i axeln bero på, Tim?
-Stelhet. Anledningarna till smärta i axeln kan variera mycket. Tex kan smärta i axeln härleda från Axelledsproblem. Axellederna som går mellan överarmen, skulderbladet och nyckelbenen kan ibland ge upphov till smärta. Detta sker på grund av att de låser sig, eller på annat vis får inskränkt rörlighetsförmåga i vissa riktningar. När detta sker så uppstår smärta när du rör axeln i de utsatta riktningarna. Artros är även ett sjukdomstillstånd som kan orsaka smärta i lederna runt axeln. Ledkapselinflammation ger ofta upphov till smärta djupt in i axelleden och kan leda till att kapseln drar ihop sig och blir långsamt stelare, så kallad frusen skuldra.
Inflammation. Det är inte ovanligt att man kan få inflammationer och smärta i muskelfästena runt axelleden eller en inflammation i muskel. När axelns senor och infästningar har utsatts för skador och överbelastning så brukar detta typiskt yttra sig som huggsmärtor eller skarp smärta när man utför specifika rörelser, det är heller inte ovanligt med molande vilosmärta och nattlig värk.
Muskelvärk. Värk i axlarna kan även bero på triggerpunkter (muskelknutor) i muskulaturen runt axelleden. Dessa ger ofta en intensiv värk, framförallt vid vila.
Muskel och senskador. Skador i muskelfästen runt leden kan uppkomma i samband med ensidig överansträngning, eller skador och olyckor. Smärtan sitter vanligtvis i främre delen av axeln eller i överarmen och inte ovanligt med nattlig värk. En muskel kan gå av helt eller delvis. Har muskeln gått av helt har man ofta oförmåga att lyfta och utåt rotera armen. För bedömning av vilken typ av skada det är, kan man göra en Ultraljudsundersökning.
Vilka är dina bästa rehabiliteringsövningar för att behandla smärta i axlarna, Tim?
-Enkla övningar som får axeln att vara aktiv utan att skapa smärta. Jag skulle exempelvis tipsa om följande:
Vi på Agilokliniken Stockholm är mycket erfarna inom axelskador och finns behjälpliga oavsett om du drabbats av muskelinflammation, muskelruptur, frozen shoulder, kalkaxel, axelledsartros, impingement i axeln med mera. Kontakta oss här!
7 September 2019 går starten för Stockholm halvmarathon. Oavsett om du sprungit loppet flera gånger förut eller om du står vid startlinjen första gången, är rätt uppladdning grunden för att kunna genomföra ett bra Maratonlopp. Nedan följer 5 viktiga tips som kommer hjälpa dig prestera ditt yttersta under 2,1 mil.
1. Experimentera inte– det är inte läge att experimentera med varken nya löparskor, nya träningskläder eller prova ny mat dagarna innan loppet. Du vill vara säker på att du inte får skavsår av nya skor, att kläderna inte glider runt eller sitter för trångt.
Du vill inte heller att magen ska krångla eller göra ont, gå därför inte på myter eller udda förslag på den ultimata uppladdningen eller tipsen om senaste trenden för löparskor. Det sista du vill är att springa 2.1 mil med magknip eller skavsår. Använd därför dina gamla beprövade skor och kläder samt ät din favoritpasta kvällen innan maraton.
2. Skapa tid för vila– innan en stor kroppslig påfrestning är det viktigt att låta kroppen vila och återhämta sig ordentligt, både fysiskt och psykiskt. För att kunna prestera på maxnivå är det viktigt att sova ordentligt tiden innan samt gå ner i tempo, både vad gäller träning och på jobbet. Kom ihåg att ett av de vanligaste misstagen bland elitlöpare är att inte låta kroppen vila de sista dagarna innan maratonloppet. Skapa därför tid för återhämtning och unna dig att sakta ner livstempot, det kommer göra ditt gott.
3. Ät kolhydrater och drick vatten– Njut av din absoluta favoritpastarätt kvällen innan. Glöm inte att hydrera genom att dricka vatten. Det är dock ingen idé att vätskeladda för mycket kvällen innan loppet, det leder endast till toalettbesök under natten. När du vaknat är det dock bra att få i sig vätska. Ju varmare det är ute desto mer vatten behöver du, men drick inte vatten till överdrift. På racedagen bör du unna dig en stabil och god frukost, kom ihåg att avsluta frukosten minst tre timmar innan loppet, detta för att kroppen ska hinna smälta maten ordentligt.
4. Väck kroppen– ta en promenad och värm upp kroppen ca 30-40 min innan loppstart. Uppvärmningen bör dock inte ta längre än 10-15 minuter. Ju mer vältränad du är samt ju bättre sluttid du eftersträvar desto större är behovet av ordentliga löpsteg innan loppet. En bra uppvärmning innehåller en snabb progressivitet, det vill säga, från långsam joggning till tävlingsfart, dock inte längre än 10-15 minuter.
5. Njut!!!– känn samvaron och ta in jublet från publiken. När tröttheten smyger sig på, glöm då inte att du är en av ca 15 000 som i detta nu också kämpar för göra sitt livs bästa lopp- du är inte ensam och när du kommer i mål kommer du prisas för den bragd du just genomfört.
Vi på Agilokliniken önskar stort lycka till! Vi finns behjälpliga inför ditt maratonlopp och vill hjälpa till att förbereda din kropp för den stora utmaningen, om du önskar råd och förebyggande behandling så boka tid här.
Likväl finns vi till hands efter loppet, om smärta eller skador skulle uppstå exempelvis muskelinflammation pågrund av överansträngning . För oss är rörelseglädje ren glädje!
Är du en av dem som får smärta på utsidan av knät vid löpning- då kan du ha drabbats av ”löparknä”. Om du får smärta på utsidan av knät vid löpning är det ett mycket god ide att få detta ordentligt undersökt samt påbörja behandlingen av skadan så fort som möjligt. Tveka inte på att boka tid här, hos leg. fysioterapeut eller leg. naprapat för behandling av ditt knä.
Ett löparknä är inte ett kroniskt tillstånd, utan går självklart att råda bot på. Med rätt behandling, ett individanpassat rehabiliteringsupplägg som utgår från dina förutsättningar och mål- är du tillbaka i löpspåret snabbare än vad du kan tro.
Det finns alltid en förklaring till varför smärta i kroppen uppkommer, kanske har du fått detta på grund av att du ökat intensiteten på din träning, bytt skor eller ändrat löpteknik på grund av inskränkt rörlighet i knä eller höft. Det finns många olika förklaringar till att ett löparknä uppstår och vi på Agilokliniken vill ta reda på varför du fått denna typ av smärta samt hjälpa dig bli kvitt din smärta. Med hjälp av Maping 1080 hjälper vi dig ta reda på orsaken till din smärta och därefter påbörjas rehabiliteringsträning med bland annat 1080 qvantum.
För att inte självdiagnostisera och rehabilitera fel struktur i kroppen rekommenderar vi att du tar kontakt med oss, på en utan våra 5 kliniker. Tills du fått en tid hos någon av våra leg. fysioterapeuter eller leg. naprapater i Stockholm, så finns det en del saker du kan tänka på.
Lycka till!
/ Hanna Leg.fysioterapeut på Agilokliniken
