Återgång till löpning efter skada

En av de svåraste sakerna med att bli skadad, är att veta när och hur man bör återgå till aktivitet, och i detta fall löpning. Det är svårt att veta hur mycket man kan springa utan att göra skadan värre. Det finns tyvärr inte ett enkelt svar på detta, utan rehabiliteringsfasen och återgången till löpning måste individanpassas. 

Vi kommer i detta inlägg ge er lite generella tips och trixs kring detta, hur ni kan tänka kring smärta, vila samt hur ni bör lägga upp rehabiliteringsfasen/återgången.

Vilken struktur är skadad?

Först bör man utreda vilken struktur som är skadad. Alla strukturer reagerar såklart olika på löpning och därför kan återgången/rehabiliteringsfasen se olika ut. Diagnoser som exempelvis stressfrakturer, benhinneinflammation, akuta senskador, löparknä samt plantarfasciit (hälsporre) reagerar inte positivt på löpning under rehabperioden. Vid dessa skador är det helt enkelt bättre att helt avstå från löpning under en kort period. Dock vill vi poängtera att bara för att man tar “helvila” från löpningen, betyder det inte att man ska vila från allt. Vi rekommenderar att man upprätthåller sin kondition med alternativ träning, som exempelvis cykel, crosstrainer, rodd, stakmaskin eller simning. Dock ska dessa aktiviteter naturligtvis också vara smärtfria. Hur länge den perioden varar är individuellt.

Hur smärtsam är strukturen?

Hur smärtan framkommer  i vardagen kan ge oss en indikation på hur den skadade strukturen mår. Om man har smärta i dagliga livet, exempelvis morgonsmärta, smärta vid promenader, smärta vid trappgång osv, indikerar att strukturer inte är redo att börja springa igen. 

Hur mycket löpning tål din struktur?

Detta måste utredas genom olika test hos ex leg.fysioterapeut eller leg.naprapat. Hur långt du kan springa utan att få ont är avgörande för hur du bör återuppta löpningen. En annan faktor att beakta är om det är en akut smärta eller om det är en överansträngning som uppstått över tid, dvs hur länge har du haft smärta. En akut skada tål inte lika mycket belastning. Om uppehållet från löpningen har varit lång, kan det in början vara befogat att variera gång och löpning. Det som ska prioriteras när löpningen återupptas är att öka distansen successivt. Ett generellt råd är att öka ca 10 % av den totala veckomängden. 

Reaktion på löpning?

Det är inte bara smärta under löpning man ska vara observant på. Det förrädiska  med vissa skador är att det kan kännas relativt smärtfritt under löpning men att reaktionen kommer efter aktivitet. Därför är det viktigt att uppskatta upplevd smärta precis efter löpning samt under 24 timmar efter löpning. Om det blir en ökad smärta ska den lägga sig under de nästkommande 24 timmarna. Det gäller att hitta en optimal distans eller tid där minimal eller ingen smärta upplevs under löpning och 24 timmar efter löpning. Det är även viktigt att andra typer av symptom inte uppstår, som exempelvis svullnad. 

Målsättningen med löpning?

Hur viktigt är det att komma tillbaka så fort som möjligt? Det beror naturligtvis på vad man har som målsättning. Vill man klara ett marathon under 3 timmar på 8 veckor, då måste man ta lite risker. Men är det värt det? Dessa frågor är viktigt att man ställer till sig själv. Det är skillnad på en person som springer för att att man tycker att det är kul eller för hälsans skull, mot en person som har det som yrke. En motionär behöver inte ha lika bråttom tillbaka till löpningen som en elitlöpare har. Det vanligaste misstaget många gör är att börja springa för hårt och för mycket, för tidigt. Det tar tyvärr ibland lång tid att komma tillbaka till samma mängd löpning som innan skadan. 

Slutord

Om man har som målsättning att komma tillbaka till löpningen, är vår rekommendation att uppsöka hjälp, både med att behandla/rehabilitera skadan samt hur du bör lägga upp återgången till löpning. Tyvärr finns det inga facit på detta, utan återgång till löpning efter skada  måste individanpassas. Hos oss på Agilokliniken finns det tester/hjälpmedel som kan visa om strukturen är redo för löpning igen eller inte.

 

Lycka till/

Leg.naprapat Gabriella Reiner & Leg.fysioterapeut Hanna Berg

Droppteknik- skonsam och mycket effektiv

Detta Är Ola, Agiloklinikens egna expert inom droppteknik.

Thompson Drop Technique” är en kiropraktiskt, diagnostiserings och behandlingsteknik som har blivit mycket populär runt om i världen och framförallt hos våra patienter här på Agilokliniken. Anledningen till att tekniken är så uppskattad är för att behandlingen är skonsam men extremt effektiv. Med hjälp av den så kallade dropplattan kan man öka hastigheten och dra ner på kraften i en manipulationen, men ändå få en tillräcklig impuls i leden. Med andra ord är dropptekniken en skonsam men mycket effektiv behandlingsmetod. Denna behandlingsmetod lämpar sig framförallt för nacke, rygg, axlar, höfter, knän och fötter. Mer info om denna populära behandlingsmetod kommer inom kort.

Utöver sitt brinnande intresse för droppteknik är Ola utbildad inom OMT, McKenzie och idrottsmedecin. Han utför även avancerade rörelseanalyser av kroppens leder med hjälp av 1080 Map (Movement assesment profile).

Ola arbetar även som regionchef på Agilokliniken och för att träffa honom bokar ni tid på Norrlandsgatan tel: 08376613

Ultraljudsdiagnostik på Agilokliniken i City och på Södermalm

Detta är Agiloklinikens erfarna och engagerade medarbetare Kristoffer!

Kristoffer arbetar som klinikchef på Norrlandsgatan och är specialiserad inom bland annat ultraljudsdiagnostik.

ULTRALJUDSDIAGNOSTIK är ett bra komplement till klinisk undersökning för att spetsa diagnostiken, få grepp om skadans omfattning samt gör att man kan bevaka läkningsprocessen under behandlingens förlopp mm.

Är du i behov av ultraljudsdiagnostik?- kontakta oss! 🧑🏻‍💻👩🏽‍💻

Ultraljudsdiagnostik finns tillgänglig på kliniken på Södermalm samt på Norrlandsgatan.

Ultraljud för att diagnostisera skada på muskel, sena, led, ledband och slemsäck

Vi på Agilokliniken är stolta över att kunna erbjuda ultraljudsdiagnostik till våra patienter. Vi strävar alltid efter att ligga i framkant vad gäller kunskapsnivå hos våra terapeuter men också vad gäller den maskinella utrustningen, därför använder vi oss av den senaste ultraljuds utrustningen på marknaden. 

Varför använder man ultraljudsdiagnostik?

Ultraljudsdiagnostik är ett bra komplement till den kliniska undersökningen vid exempelvis bristning i vaden eller höftsmärta, därför att det låter oss se vilka strukturer i rörelseapparaten som kan orsakar smärta eller nedsatt funktion. Denna utökade kunskap gör att vi kan lägga upp mer precisa behandlingsplaner som siktar in sig på det specifika problemområdet. Med hjälp av ultraljudsdiagnostik kan man även få grepp om en skadas omfattning samt att läkningsprocessen kan bevakas under behandlingens förlopp.

Vilka områden och skador kan man kartlägga med ultraljudsdiagnostik?

Man kan använda ultraljud för att kartlägga skador i senor och muskler, exempelvis axelsmärta, armbågssmärta, hälsenesmärta, hälsporre, hamstringsskada, bristning i vaden. Man kan även använda ultraljud för att kartlägga smärta i leder och ledband, exempelvis stukad fot, skadad höftled eller inflammation i knä. Ultraljudsdiagnostik kan även användas för att diagnostisera slemsäcksinflammationer i knä, armbåge eller axel.

Hur går undersökningen till?

Ultraljudsundersökning är ett sätt att spetsa diagnostiken, därför görs alltid en vanlig klinisk undersökning innan ultraljudsundersökningen. Söker man för axelbesvär så testar man axelns funktion, rörelse och styrka, sedan görs ett ultraljud av leden. Den samlade bilden leder fram till en diagnos.

Finns det några biverkningar?

Nej, det finns inga biverkningar. Undersökningen är helt smärtfri. 

Vi på Agilokliniken kan hjälpa dig med din smärta och med hjälp av ultraljudsundersökning specificera diagnosen, dess läkningsprocess samt bevaka skadan under behandlingens förlopp. Kontakta oss om du har fler frågor eller boka in en tid hos våra kompetenta terapeuter Kristoffer Eriksson och Jonas Ernestam för en ultraljudsundersökning.

/ Hanna Berg Leg.Fysioterapeut

3 avgörande tips för dig med löparknä

Är du en av dem som får smärta på utsidan av knät vid löpning- då kan du ha drabbats av ”löparknä”. Om du får smärta på utsidan av knät vid löpning är det ett mycket god ide att få detta ordentligt undersökt samt påbörja behandlingen av skadan så fort som möjligt. Tveka inte på att boka tid här, hos leg. fysioterapeut eller leg. naprapat för behandling av ditt knä.

Ett löparknä är inte ett kroniskt tillstånd, utan går självklart att råda bot på. Med rätt behandling, ett individanpassat rehabiliteringsupplägg som utgår från dina förutsättningar och mål- är du tillbaka i löpspåret snabbare än vad du kan tro.

Det finns alltid en förklaring till varför smärta i kroppen uppkommer, kanske har du fått detta på grund av att du ökat intensiteten på din träning, bytt skor eller ändrat löpteknik på grund av inskränkt rörlighet i knä eller höft. Det finns många olika förklaringar till att ett löparknä uppstår och vi på Agilokliniken vill ta reda på varför du fått denna typ av smärta samt hjälpa dig bli kvitt din smärta. Med hjälp av Maping 1080 hjälper vi dig ta reda på orsaken till din smärta och därefter påbörjas rehabiliteringsträning med bland annat 1080 qvantum.

För att inte självdiagnostisera och rehabilitera fel struktur i kroppen rekommenderar vi att du tar kontakt med oss, på en utan våra 5 kliniker. Tills du fått en tid hos någon av våra leg. fysioterapeuter eller leg. naprapater i Stockholm, så finns det en del saker du kan tänka på.

  1. Undvik smärtan. Det vill säga, undvik att löpträna och framkalla smärtan. Provocera inte fram smärtan med repetitiva rörelser.
  2. Rehabilitera och stärk upp omkringliggande muskler, lägg fokus på övningar som stärker knä, höft och inre bål.
  3. Börja stretcha tractus iliotibialis och sätesmuskulaturen kontinuerligt.

Lycka till!

/ Hanna Leg.fysioterapeut på Agilokliniken