Och här visar fysioterapeut Isabelle stärkande övningar för dig med artros. Isabelle förklarar i dessa två expressenintervjuver varför det är viktigt med träning om man har artros och ont i lederna. Detta är övningar som man kan göra hemma! Klicka gärna in på länken nedan och lär mer om artros och vad man kan göra själv för att lindra.
Kategori: Träning och hälsa
Expressen intervjuar vår fysioterapeut Isabell Jansson om artros
Här ger vår fysioterapeut Isabelle Expressens reporter massor av tips och förklaringar om artros, träning och ger förklaringar om varför det är viktigt att röra på sig.
Om ni klickar in på Expressens hälsoliv nedan kan ni lära er mycket om hur man kan tänka om artros och vad man kan göra själv. I den andra filmen visar vår fysioterapeut Isabelle Jansson 5 övningar som är bra både när man har artros men även bra att göra för vem som helst som vill stärka upp muskulaturen runt viktiga leder.
Health integrator
Agilokliniken inledde i slutet av 2022 ett samarbete med Health Integrator, och skulle här vilja beskriva lite kort vad det handlar om.
Health Integrators huvudverksamhet består av en digital plattform och en helhetslösning för hälsa som förebygger sjukdom. Genom individuella coachingsamtal, hälsoprofilering och målsättning för användaren och en marknadsplats som erbjuder produkter och tjänster hjälper dom användaren till långsiktiga förändringar av levnadsvanor. De har bla regionavtal gällande ca 920 patienter för metabola besvär och som ligger i riskzonen för diabetes typ 2. De har även samarbete med vissa försäkringsbolag. Man kan även som privatbetalande söka in till Health integrator
Många som söker tjänsten har även smärta i muskler eller leder som hämmar dem till att vara aktiv och på så sett minska deras metabola besvär. Det är här vi på Agilokliniken kommer in i bilden. Vi hjälper dem med deras besvär i rörelseapparaten precis som våra andra patienter och där deras andra besvär handläggs via Health Integrator.
Återgång till löpning efter skada
En av de svåraste sakerna med att bli skadad, är att veta när och hur man bör återgå till aktivitet, och i detta fall löpning. Det är svårt att veta hur mycket man kan springa utan att göra skadan värre. Det finns tyvärr inte ett enkelt svar på detta, utan rehabiliteringsfasen och återgången till löpning måste individanpassas.
Vi kommer i detta inlägg ge er lite generella tips och trixs kring detta, hur ni kan tänka kring smärta, vila samt hur ni bör lägga upp rehabiliteringsfasen/återgången.
Vilken struktur är skadad?
Först bör man utreda vilken struktur som är skadad. Alla strukturer reagerar såklart olika på löpning och därför kan återgången/rehabiliteringsfasen se olika ut. Diagnoser som exempelvis stressfrakturer, benhinneinflammation, akuta senskador, löparknä samt plantarfasciit (hälsporre) reagerar inte positivt på löpning under rehabperioden. Vid dessa skador är det helt enkelt bättre att helt avstå från löpning under en kort period. Dock vill vi poängtera att bara för att man tar “helvila” från löpningen, betyder det inte att man ska vila från allt. Vi rekommenderar att man upprätthåller sin kondition med alternativ träning, som exempelvis cykel, crosstrainer, rodd, stakmaskin eller simning. Dock ska dessa aktiviteter naturligtvis också vara smärtfria. Hur länge den perioden varar är individuellt.
Hur smärtsam är strukturen?
Hur smärtan framkommer i vardagen kan ge oss en indikation på hur den skadade strukturen mår. Om man har smärta i dagliga livet, exempelvis morgonsmärta, smärta vid promenader, smärta vid trappgång osv, indikerar att strukturer inte är redo att börja springa igen.
Hur mycket löpning tål din struktur?
Detta måste utredas genom olika test hos ex leg.fysioterapeut eller leg.naprapat. Hur långt du kan springa utan att få ont är avgörande för hur du bör återuppta löpningen. En annan faktor att beakta är om det är en akut smärta eller om det är en överansträngning som uppstått över tid, dvs hur länge har du haft smärta. En akut skada tål inte lika mycket belastning. Om uppehållet från löpningen har varit lång, kan det in början vara befogat att variera gång och löpning. Det som ska prioriteras när löpningen återupptas är att öka distansen successivt. Ett generellt råd är att öka ca 10 % av den totala veckomängden.
Reaktion på löpning?
Det är inte bara smärta under löpning man ska vara observant på. Det förrädiska med vissa skador är att det kan kännas relativt smärtfritt under löpning men att reaktionen kommer efter aktivitet. Därför är det viktigt att uppskatta upplevd smärta precis efter löpning samt under 24 timmar efter löpning. Om det blir en ökad smärta ska den lägga sig under de nästkommande 24 timmarna. Det gäller att hitta en optimal distans eller tid där minimal eller ingen smärta upplevs under löpning och 24 timmar efter löpning. Det är även viktigt att andra typer av symptom inte uppstår, som exempelvis svullnad.
Målsättningen med löpning?
Hur viktigt är det att komma tillbaka så fort som möjligt? Det beror naturligtvis på vad man har som målsättning. Vill man klara ett marathon under 3 timmar på 8 veckor, då måste man ta lite risker. Men är det värt det? Dessa frågor är viktigt att man ställer till sig själv. Det är skillnad på en person som springer för att att man tycker att det är kul eller för hälsans skull, mot en person som har det som yrke. En motionär behöver inte ha lika bråttom tillbaka till löpningen som en elitlöpare har. Det vanligaste misstaget många gör är att börja springa för hårt och för mycket, för tidigt. Det tar tyvärr ibland lång tid att komma tillbaka till samma mängd löpning som innan skadan.
Slutord
Om man har som målsättning att komma tillbaka till löpningen, är vår rekommendation att uppsöka hjälp, både med att behandla/rehabilitera skadan samt hur du bör lägga upp återgången till löpning. Tyvärr finns det inga facit på detta, utan återgång till löpning efter skada måste individanpassas. Hos oss på Agilokliniken finns det tester/hjälpmedel som kan visa om strukturen är redo för löpning igen eller inte.
Lycka till/
Leg.naprapat Gabriella Reiner & Leg.fysioterapeut Hanna Berg
Hur du rehabiliterar en fotledsdistorsion / fotledsstukning
Kanske har du någon gång stukat foten, men inte vetat hur du skall göra för att återhämta dig? Här visar vi dig hur du ska rehabiliteringsträna!
Fotledsdistorison eller fotledsstukning är en av de vanligaste skadorna hos idrottare och vardagsmotionärer. Fotledsstukningar anses som en “enklare skada”, dock är det mycket viktigt att söka vård och börja med rätt typ av rehabilitering i tid för att minska risken för komplikationer och långvariga konsekvenser.
En fotledsstukning är enkel att känna igen och diagnosen är klinisk. Den typiska anamnesen är smärta, svullnad, rörelseinskränkning och eventuell blödning som medför belastningssvårigheter. Ofta uppstår dessa skador i samband med aktiviteter som kräver snabba riktningsändringar, särskilt på ojämna underlag.
Hur du rehabiliterar en fotledsstukning steg för steg:
- Akut omhändertagande – Målet är att snabbt minska smärtan och svullnaden samt skydda foten från ytterligare skada. Detta skall göras enligt en metod kallad “PRICE”.
Protection = Undvik ytterligare trauma.
Rest = Avsluta aktiviteter, vila.
Ice = Kylbehandla fotleden i episoder om 10 minuter.
Compression = Elastisk binda runt fotleden i 1 timme, därefter tryckförband i 1–2 dygn.
Elevation = Högläge i minst 30 minuter och så ofta som möjligt under efterföljande dygn.
2. Rehabilitering. Patienten ska påbörja rörelseträning och belasta foten till smärtgränsen så snart som möjligt efter en fotledsstukning. Att i ett tidigt skede börja mobilisera foten leder till tidigare återgång till aktivitet, mindre smärta och mindre svullnad.
Neuromuskulär/proprioceptiv träning är effektiv, dvs träning som fokuserar på att förbättra patientens funktionella stabilitet och styrka, posturala kontroll och balans. För idrottare bör denna typ av rehabilitering ingå som en del av den ordinarie uppvärmningen. Flera studier har visat att träning med balansbräda leder till snabbare återhämtning, mindre smärta och bättre fotledsfunktion.
Tejpning och ortos har visats ha en sekundärpreventiv effekt genom att reducera risken för återkommande fotledsstukningar. Ortos rekommenderas efter några dagar då svullnaden har minskat och upp till 1–2 veckor. Det finns däremot inget stöd för att ortos eller tejpning kan användas som primärprevention mot fotledsstukningar, utan det viktiga är att bygga upp fotens styrka och stabilitet.
Exempel på rehabiliteringsupplägg:
Från första dygnet och närmaste 2 veckorna: Cirkulationsträning genom att böja/sträcka och vrida fotleden inåt och utåt. Vrid foten 20 gånger åt varje håll och gör övningen flera gånger per dag.
När foten och smärtan tillåter: Cykla på motionscykel med lätt motstånd. Upp till 15-20 minuter. Öka successivt tid och trampmotstånd. Dock viktigt att inte överbelasta foten så att svullnaden kommer tillbaka. I början av en fotledsstukning kan även 15-20 min vara för mycket. Känn efter vad just din fot klarar av.
Så snart du kan – belasta med din kroppsvikt på foten
Stående övningar:
Tyngdöverföring
- Flytta kroppstyngden sidledes från fot till fot. Flytta vikten 20 gånger över respektive fot.
- Stå i gångställning och flytta kroppstyngden växelvis fram över främre foten och bak över bakre foten. Flytta vikten 20 gånger över respektive fot.
Balans
- Stå på balansplatta på ett ben (målet är 2 minuter)
- Gör 15 knäböj med ett ben och byt sedan ben.
- Stå med rakt eller lätt böjt knä på balansplatta och fäll överkroppen framåt, som om du skulle ta ett löpsteg (sprintsteg) 20 gånger.
Styrka
- Tåhävningar- Stå med framfötterna på ett trappsteg och höj upp respektive sänk ner hälarna växelvis 20 gånger. Gå så högt du kan och sänk ned så långt du kan, även om det gör lite ont.
Gångövningar
- Gå med korsande steg: 20 steg framåt och 20 steg bakåt.
- Gör 20 stycken stående höga knälyft med samtidig armrörelse.
Dagliga råd
- Gå och stå efter vad dina besvär tillåter. Ta gärna dagliga promenader och använd fotledsskydd för att minska risken för att stuka foten igen. Svullnar fotleden har aktiviteterna varit för intensiva. Ta exempelvis fler men kortare promenader.
- Så snart du kan ska du undvika halta och börja gå så normalt som möjligt för att inte felbelasta andra delar av kroppen.
För att bli 100% återställd för just dina förutsättningar och mål är det viktigt att få ett individuellt utformat träningsprogram.
Boka tid hos Agilokliniken så får du din skada diagnostiserat och bedömd. Hos oss får du även information om skadan, tips och råd på egenvård, samt hemövningar som är lämpliga för just dina besvär.
Ingen ska behöva ha ont i onödan!
/ Agilokliniken
Vad är skillnaden mellan leg. fysioterapeut, leg. naprapat och leg. kiropraktor?
På Agilokliniken i Stockholm arbetar både legitimerade fysioterapeuter, legitimerade naprapater och legitimerade kiropraktorer. Anledningen till att dessa tre yrkesgrupper arbetar tillsammans på Agilokliniken är för att kliniken strävar efter att kunna erbjuda den bästa tänkbara vård till patienterna och med hjälp av dessa tre yrkesgrupper kunna täcka ett större vårdbehov genom ett internt samarbete.
Det finns en del skillnader mellan dessa tre yrkesgrupper, men när det väl kommer till kritan arbetar de olika yrkesgrupperna ändå relativt likt varandra. Grundutbildningarna skiljer sig åt, både vad gäller inriktning, antal år i skolan samt om utbildningen är privat eller godkänd som universitetsutbildning. Men trots detta arbetar många terapeuter likt varandra i vardagen.
Anledningen till att de olika terapeuterna arbetar relativt likt varandra, trots de uppenbara skillnaderna i utbildning, är för att många terapeuter vidareutbildar sig efter grundutbildningen och i många fall går de olika yrkesgrupperna samma eller liknande kurser.
Vi på Agilokliniken strävar efter att arbeta så homogent som möjligt, men i vissa fall utnyttja olikheterna i grundutbildningen samt våra olika terapeuters specialintressen för att på så sätt kunna sätta patienten i centrum och erbjuda så bra hjälp som möjligt för våra patienter. Detta gör vi genom att vid behov internremmitera.
Skillnader och likheter mellan de olika yrkesgrupperna
Legitimerad naprapat kan man titulera sig till när man gått en naprapatutbildning som innefattar 4 år heltidsstudier. I Sverige kan man endast gå denna utbildning på den privata Naprapathögskolan i Stockholm. Efter de 4 åren i skolbänken är det också ett krav att terapeuten skall genomföra ett års praktiktjänst innan terapeuten i fråga är redo att börja arbeta som legitimerad naprapat. En naprapat arbetar med både muskler och leder och har efter fyra år i skolbänken många tekniska handgrepp i bagaget, det innebär att en legitimerad naprapat ofta arbetar manuellt. Högkostnadsskydd gäller inte för leg.naprapater, oavsett vilken klinik du väljer att besöka.Läs mer om naprapati på Wikipedia eller på Agiloklinikens sida.
Legitimerad fysioterapeut är det nya namnet för legitimerad sjukgymnast. För att bli legitimerad fysioterapeut i Sverige krävs 3 års heltidsstudier på ett av Sveriges universitet. En legitimerad fysioterapeut är en stor del av det offentliga vårdsystemet i Sverige och därför arbetar legitimerade fysioterapeuter på sjukhus, vårdcentraler, inom den privata sektorn samt inom kommunen med mera. Förutom behandling av smärta från rörelseorganet ,det vill säga, muskler leder, skelett och nerver, arbetar en fysioterapeut ofta med behandling och bedömning av idrottsskador eller behandling av kirurgiska interventioner eller svåra olyckor där kroppen på olika sätt förlorat funktion och behöver rehabiliteras.
Länk till Fysioterapeuterna.
Läs mer om fysioterapi på Agoloklinikens hemsida.
Legitimerad kiropraktor arbetar främst med en behandlingsform som heter manipulation och som består av olika exakta handgrepp. Dessa handgrepp och mycket mer lär dom sig genom 5 års heltidsstudier på en privat utbildning samt ett års praktikertjänst. På legitimerade kiropraktorers riksförbund kan man läsa följande: ”Det övergripande syftet med kiropraktisk behandling är att återställa och upprätthålla normal funktion i leder, muskler och nervsystem”. Läs mer om kiropraktik på Wikipedia
Alla tre yrkesgrupper kräver legitimation som beviljas av socialstyrelsen.
Med andra ord kan arbetssättet variera hos de olika terapeuterna och beror i stor mån på terapeuternas individuella vidareutbildningar, specialkunskaper och influenser. I vissa fall kan en legitimerad fysioterapeut och en legitimerad naprapat arbeta mer likt varandra än exempelvis två legitimerade fysioterapeuter. Detta beror ,som tidigare nämnt, på att val av ”extra kurser” och vidareutbildning som varje individuell terapeut bestämmer själv.
Vi på Agilokliniken strävar efter att kunna arbeta så brett som möjligt och har därför valt att vidareutbilda oss inom många olika ”spår”. Söker du därför legitimerad fysioterapeut, legitimerad kiropraktor eller legitimerad naprapat i Stockholm ska du inte tveka på att kontakta oss. Vi har många år i branschen och strävar alltid efter att ligga i framkant, både vad gäller utbildning hos de anställda terapeuterna och den maskinella utrustningen.
Vill du ha hjälp att behandla och rehabilitera din smärtsamma axel, ditt hopparknä, löparknä, hälsporre, ryggskott, muskelinflammation, slemsäcksinflammation med mera, kontakta oss!
Boka tid idag!
/ Hanna Berg leg.Fysioterapeut Agilokliniken
Drabbats av benhinneinflammation? Lugn vi hjälper dig!
Vi på Agilokliniken möter ofta patienter med smärta kring framsida samt insida av underbenet, ofta kan detta indikera på en benhinneinflammation. Benhinneinflammation är en överbelastningsskada, som exempelvis kan uppstå om man löptränat eller gått mer än vanligt, när träningsbelastningen varit för stor i förhållande till vad benhinnorna klarar av.
Vanliga symtom är att framsida eller innersida av smalbenen känns stela, framförallt under de första stegen efter att man suttit still. Ofta lägger sig denna känsla när man varit aktiv ett tag. I början av detta förlopp gör benhinnorna endast ont efter ansträngning, men om man fortsätter att aktivera benhinnorna i ogynnsamma positioner och situationer kan smärtan även komma att kännas under själva aktiviteten samt efter aktiviteten. På grund av detta, är det viktigt att söka hjälp tidigt i sjukdomsförloppet.
Vi på Agilokliniken hjälper patienter med detta smärttillstånd dagligen och arbetar alltid efter att individanpassa behandling och rehabilitering. Att individanpassa både rehabilitering och behandling är nödvändigt då anledningen till benhinneinflammation kan vara många. Som tidigare nämnt kan detta tillstånd uppstå vid överansträngning av benhinnorna, men vi vill hjälpa patienten förstå varför en överansträngning uppstått. Vi går alltid till grunden med varför detta tillstånd uppkommit och undersöker därför hela rörelsekedjan hos patienten. Exempelvis vill vi finna orsaken till varför höger benhinna är smärtsam och inte vänster, trots lika många steg i löpspåret, exempelvis. Vi tar reda på varför kroppen inte klarar av att fördela krafterna optimalt, utan istället skapar en överbelastning av tex höger benhinna.
Hur blir jag bra från benhinneinflammation?
För att bli kvitt symtomen krävs ofta manuellbehandling av omkringliggande leder, ligament och muskler. Vi ser även att stötvågsbehandling är en mycket effektiv behandlingsform mot just detta tillstånd, i kombination av individanpassad rehabiliteringsträning.
Vi rekommenderar även att du gör dessa förändringar i din träning:
- Sänk intensiteten samt minska träningsmängden
- Träna på mjukt underlag
- Undvik aktivitetsformer som innebär hårda fotisättningar, tex hopp eller löpning
- Använd skor eller inlägg som motverkar pronation
Har du frågor kring detta tillstånd eller önskar du komma i kontakt med leg.fysioterapeut eller leg.naprapat för behandling- kontakta oss här. Vi har även ett stort utbud av skoinlägg som just arbetar för att motverka pronation.
Kontakta oss så hjälper vi dig!
Bildkälla: google
Träning mot psykisk ohälsa
Fysisk aktivitet har fastställts som en viktig del i förebyggande samt behandling av stress och stressrelaterad ohälsa. Det finns en mängd evidens för att regelbunden fysisk aktivitet kan påverka utvecklingen av flera olika sjukdomar som är kopplade till just livsstil, exempelvis diabetes typ 2 och olika hjärtkärlsjukdomar. Även stressrelaterad psykisk ohälsa som exempelvis psykisk utmattning, depression och ångest kan i många fall behandlas av just fysisk aktivitet. Forskning tyder på att fysisk aktivitet har liknande effekter på hjärnan som antidepressiva mediciner.
Vi på Agilokliniken möter dagligen patienter med symtom kopplade till stressrelaterad psykisk ohälsa. Vi arbetar ständigt med träning för att behandla olika skador, åkommor och diagnoser och vi vill att det ska vara lika självklart att träna för ett bättre psykisk mående som det är att träna för ett starkare knä, exempelvis.
Fysiska symptom kopplade till stressrelaterad psykisk ohälsa kan exempelvis vara huvudvärk, spända muskler samt även en ökad inflammationsprocess i kroppen. Vi på Agilokliniken behandlar självklart dessa symtom på plats, men vill trots det poängtera vikten av regelbunden fysisk aktivitet för att behandla och förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa.
Agiloklinikens tips för att komma igång med träning:
- Börja lugnt. Ge kroppen tid att anpassa sig till den nya belastningen.
- Skapa en rutin, exempelvis en särskild tid eller veckodag avsatt för just fysisk aktivitet. Vissa personer tycker även om att “logga” detta för att på så sätt känna motivation till att fortsätta träna.
- Gör det du tycker är kul. Fysisk aktivitet kommer i så många olika former och utförande. Om du inte tycker om att löpträna, anmäl dig till en danskurs eller varför inte prova på att klättra. Möjligheterna är oändliga och det viktiga är att du gör något du tycker är roligt och mår bra av.
- Öka lugnt och försiktigt antalet träningspass och intensitet. Dina nya rutiner är här för att stanna så tänk långsiktigt och gå inte in för hårt i början.
Rekomendationer för Fysisk aktivitet enligt FYSS
- Alla vuxna rekommenderas att vara fysiskt aktiva minst 150 minuter i veckan på måttlig intensitet (3–7 tillfällen), alternativt 75 minuter i veckan på hög intensitetsnivå (3–5 tillfällen).
- Det bör vara någon form av konditionsträning som ökar puls och andhämtning.
- Du kan exempelvis gå en halvtimmeslång rask promenad fem dagar i veckan, eller springa 20–30 minuter tre dagar i veckan.
- Som komplement rekommenderas muskelstärkande träning minst två gånger i veckan, vilket helst ska inkludera flertalet av kroppens stora muskelgrupper.
Tveka inte på att höra av dig till oss om du önskar hjälp med att skapa ett individanpassat träningsupplägg eller om du är i behov av behandling för symtom kopplat till detta. Vi hjälper dig oavsett!
Lycka till
/ Agilokliniken Hanna Berg Leg.fysioterapeut
Träningsupplägg inför Vasaloppet 2020
Fotokälla: pinterest
Har du lyckats knipa en plats till Vasaloppet 2020? Grattis! Att få en plats till Vasaloppet kan vara svårt, då många människor är nyfikna på utmaningen.
För att du ska kunna prestera ditt yttersta på Vasaloppet, som går av stapeln den 1 mars 2020, har vi på Agilokliniken skapat ett träningsupplägg. Detta träningsupplägg fokuserar på kondition, balans och styrka och är även lämpligt att följa om man planerar att åka en av de kortare varianterna av Vasaloppet, det vill säga, Kortvasan, Tjejvasan eller Halvvasan. Oavsett vilket lopp du planerar att åka så rekommenderar vi dig att följa våra riktlinjer kring träning för att du ska kunna prestera ditt yttersta men också för att du ska kunna njuta maximalt av utmaningen.
För att klara den 9 mil långa loppet, är det hög tid att börja träna kondition, styrka, balans och teknik. Om du är nybörjare i skidspåret är det självklart viktigt att komma ut i spåret, känna på skidorna samt få en känsla av hur denna sport ter sig. Eftersom Vasaloppet, men även de andra loppen, är milslånga krävs en bra kondition. En bra kondition är avgörande för att orka vara aktiv i många timmar i sträck. Det krävs även en stark bål för att orka staka i uppförsbackar utan att tappa bra teknik.
Nedan följer förklaringar till de olika träningsformerna du bör utföra inför Vasaloppet 2020. Dessa träningsformer kommer tillsammans bygga upp de träningsupplägg vi rekommenderar dig att utföra inför loppet.
Träningsformer:
Lågintensiv träning kallas distansträning och har i syfte att förbättra uthålligheten. Under denna träning ska du kunna arbeta med låg puls med under en längre tid, i vissa fall under många timmar.
Högintensiv träning fokuserar på att träna med hög arbetspuls och gärna komma nära sin maxpuls under en kortare tid, ca en minut till fem minuter. Denna träningsform har i syfte att utveckla hjärtats kapacitet, dvs skapa ett större och starkare hjärta med större slagvolym.
Styrketräning innebär att bygga muskler, fokus ligger på bålstyrka. Stakning i uppförsbackar är ett bra exempel på styrketräning i detta fall. Du behöver med andra ord inte gå till gymmet och lyfta tungt, utan styrketräning kan absolut blir effektivt under stakträning i skidspåret. Om du inte har möjlighet att utföra stakträning är övningar för inre bål att rekommendera, exempelvis situps, plankan eller mountin climber, sittande rotation, marklyft mm.
Nedan följer ett exempel på hur du kan lägga upp ditt träningsupplägg inför Vasaloppet 2020. Detta träningsprogram är skapat för 4 träningsdagar i veckan.
VECKA 1. Dag 1: Lågintensivt pass: Konditionsträning 1,30 -2 timmar. Exempelvis löpning, cykling, rullskidor.
Dag 2: Styrka: 30 min med fokus på bål + lågintensivt kondition i 30 minuter
Dag 3: Lågintensivt pass :Konditionsträning 1 timme. Exempelvis löpning, cykling, rullskidor.
Dag 4: Styrka med fokus på bål 20-30 min + stakträning 30 min
VECKA 2: Dag 1: Högintensivt pass: Löpintervaller eller backträning med stavar. Uppvärmning 15 min + 5 min *6 st. Vila 2-3 min.
Dag 2: Styrka + lågintensivt pass tex löpning, cykling, stakning
Dag 3: Högintensivt pass tex löpintervaller eller backträning med stavar. Uppvärmning 15 min + 5 min *6 st. Vila 2-3 min.
Dag 4: Styrka 45 min med fokus överkropp
VECKA 3:Dag 1: Lågintensivt pass 1,30-2 timmar. Exempelvis löpning, cykling, rullskidor.
Dag 2: Styrka 20 min + lågintensivt pass
Dag 3: Högintensivt pass ex löpintervaller eller backträning med stavar. Uppvärmning 15 min + 5 min *6 st. Vila 2-3 min.
Dag 4: Styrka 45 min
VECKA 4: Dag 1: Högintensivt pass. Ex löpintervaller eller backträning med stavar. Uppvärmning 15 min + 5 min *6 st. Vila 2-3 min.
Dag 2: Styrka 30 min + lågintensivt pass
Dag 3: Lågintensivt pass. Konditionsträning 1 timme. Exempelvis löpning, cykling, rullskidor.
Dag 4: Högintensivt pass ex löpintervaller eller backträning med stavar. Uppvärmning 15 min + 4 min *8 st. Vila 4 min
Vi på Agilokliniken erbjuder även gruppträning för skidåkare. Detta träningspass utgår från Agilokliniken på Rosenlundsgatan varje måndag 18.00 och hålls utav leg.fyioterapeut och tidigare elitskidåkare. För att läsa mer om de den gruppträning vi erbjuder skidåkare trycka här eller kontakta oss här.
Det finns inga genvägar när det kommer till att förbättra kondition och styrka. Ju mer tid du lägger ner på träningen innan loppet, desto behagligare lopp kommer du få uppleva. Fokusera på dig själv, följ detta träningsprogram och sätt upp ett rimligt mål.
Lycka till!
/ Hanna Berg Leg.fysioterapeut
Effektiv träning inför skidsäsongen 2019
Kom i toppform inför skidsäsongen med hjälp av leg.fysioterapeut och tidigare elitskidåkare.
Vi på Agilokliniken har alltid haft ett brinnande intresse för alpin skidåkning, likt många av våra patienter. Tyvärr har vi märkt att många av våra patienter inte vet hur de bör förbereda kroppen inför den fysiska utmaningen de faktiskt står inför.
Vi på Agilokliniken har därför valt att tillsammans med leg.fysioterapeut och tidigare elitskidåkare skapa en träningsgrupp för dig som vill få ut maximal skidåkning under vintersäsongen.
Denna träningsgrupp passar dig som vill utvecklas som skidåkare, bli starkare, smidigare och mer uthållig i backen. Träningspassen kommer vara utformade av en tidigare elitskidåkare och leg.fysioterapeut, för att på så sätt maximera din träning samt arbeta förebyggande för att minska risken för skada i backen.
- Var: Utgår från Agilokliniken på Rosenlundsgatan 54. Träningspassen kommer dock att vara utomhus.
När: Måndagar klockan 18.00-19.30
Hur: Anmälan görs till Isabelle Jansson, leg.fysioterapeut på Agilokliniken.
Telefon: 08-343110
Mail: Isabelle.jansson@agilokliniken.se
Pris: - 5 gånger 875 kr
- 1 gång 200 kr
- Prova på en gång 100 kr
Kontakta oss här.
Tidigare kund eller nuvarande patient spelar ingen roll- ALLA ÄR VÄLKOMNA!
Ser fram emot att träffa er! / Agilokliniken
