Författare: Hanna B.

Agilokliniken öppnar i Sickla

Agilokliniken växer!

2022 börjar på bästa sätt genom att Agilokliniken öppnar ytterligare en naprapatklinik, denna gång i Sickla i Centurions exklusiva padelhall. Kliniken ligger i samma byggnad som Magasinet, i nya fräscha lokaler med tillgång till både dusch, bastu, restaurang och självklart tre padelbanor. Startdatum 17/1-22.

Vi kommer på samma sätt som tidigare erbjuda våra patienter hög evidensbaserad vård, med tillgång till teknisk utrustning av högsta klass, exempelvis både radiell och fokuserad stötvåg, samt High power laser mot inflammatoriska tillstånd.

Hos oss kan du komma om du har problem med exempelvis huvudvärk, nackspärr, smärtsamma axlar, ryggskott, muskelbristningar, knäskador, fotledsskador, hälsenebesvär, hälsporre samt padelrelaterade skador som tennisarmbåge.

Klinikchef på plats kommer vara Carolina Michels som har mångårig erfarenhet av rygg och nackrelaterade smärtor och besvär. Hon är internationellt certifierad inom stötvågsbehandling, certifierad Mammamagetränare, diplomerad akupunktör samt utbildad inom Lotorpsmetoden.

Vi på Agilokliniken hjälper dig med långvarig smärta i rörelseapparaten men finns självklart behjälpliga för akuta skador.

Vi är mycket stolta och glada att öppna upp denna klinik, och behöver du hjälp så tveka inte på att höra av dig till oss.

Ingen ska behöva ha ont i onödan!

/ Agilokliniken

Agiloklinikens egna fys-expert, Isabelle!

Detta är Agiloklinikens egna fys-expert, Isabelle!

Med en bakgrund inom elitidrott (Alpint) sätter Isabelle höga krav på sin terapeutiska förmåga samt på sina patienter. Hon arbetar alltid efter patientens förutsättningar, men låter sig inte skrämmas av att pressa patienten till det yttersta. Detta resulterar såklart i stora framgångar hos patienterna. Isabelle är varm, inlyssnande och har nära till skratt. En riktig toppentjej och terapeut!

GLÄDJEBESKED!

Agilokliniken Arenastaden växer. Vi har under de senaste månaderna renoverat lokalerna och byggt 2 ytterligare behandlingsrum. Vi har även köpt in en fokuserad stötvåg( Piezo) och andra hjälpmedel som gör att vi på bästa sätt kan erbjuda den bästa vården för just dig. Vi är så glada för detta och ser fram emot att kunna hjälpa er.

Återgång till löpning efter skada

En av de svåraste sakerna med att bli skadad, är att veta när och hur man bör återgå till aktivitet, och i detta fall löpning. Det är svårt att veta hur mycket man kan springa utan att göra skadan värre. Det finns tyvärr inte ett enkelt svar på detta, utan rehabiliteringsfasen och återgången till löpning måste individanpassas. 

Vi kommer i detta inlägg ge er lite generella tips och trixs kring detta, hur ni kan tänka kring smärta, vila samt hur ni bör lägga upp rehabiliteringsfasen/återgången.

Vilken struktur är skadad?

Först bör man utreda vilken struktur som är skadad. Alla strukturer reagerar såklart olika på löpning och därför kan återgången/rehabiliteringsfasen se olika ut. Diagnoser som exempelvis stressfrakturer, benhinneinflammation, akuta senskador, löparknä samt plantarfasciit (hälsporre) reagerar inte positivt på löpning under rehabperioden. Vid dessa skador är det helt enkelt bättre att helt avstå från löpning under en kort period. Dock vill vi poängtera att bara för att man tar “helvila” från löpningen, betyder det inte att man ska vila från allt. Vi rekommenderar att man upprätthåller sin kondition med alternativ träning, som exempelvis cykel, crosstrainer, rodd, stakmaskin eller simning. Dock ska dessa aktiviteter naturligtvis också vara smärtfria. Hur länge den perioden varar är individuellt.

Hur smärtsam är strukturen?

Hur smärtan framkommer  i vardagen kan ge oss en indikation på hur den skadade strukturen mår. Om man har smärta i dagliga livet, exempelvis morgonsmärta, smärta vid promenader, smärta vid trappgång osv, indikerar att strukturer inte är redo att börja springa igen. 

Hur mycket löpning tål din struktur?

Detta måste utredas genom olika test hos ex leg.fysioterapeut eller leg.naprapat. Hur långt du kan springa utan att få ont är avgörande för hur du bör återuppta löpningen. En annan faktor att beakta är om det är en akut smärta eller om det är en överansträngning som uppstått över tid, dvs hur länge har du haft smärta. En akut skada tål inte lika mycket belastning. Om uppehållet från löpningen har varit lång, kan det in början vara befogat att variera gång och löpning. Det som ska prioriteras när löpningen återupptas är att öka distansen successivt. Ett generellt råd är att öka ca 10 % av den totala veckomängden. 

Reaktion på löpning?

Det är inte bara smärta under löpning man ska vara observant på. Det förrädiska  med vissa skador är att det kan kännas relativt smärtfritt under löpning men att reaktionen kommer efter aktivitet. Därför är det viktigt att uppskatta upplevd smärta precis efter löpning samt under 24 timmar efter löpning. Om det blir en ökad smärta ska den lägga sig under de nästkommande 24 timmarna. Det gäller att hitta en optimal distans eller tid där minimal eller ingen smärta upplevs under löpning och 24 timmar efter löpning. Det är även viktigt att andra typer av symptom inte uppstår, som exempelvis svullnad. 

Målsättningen med löpning?

Hur viktigt är det att komma tillbaka så fort som möjligt? Det beror naturligtvis på vad man har som målsättning. Vill man klara ett marathon under 3 timmar på 8 veckor, då måste man ta lite risker. Men är det värt det? Dessa frågor är viktigt att man ställer till sig själv. Det är skillnad på en person som springer för att att man tycker att det är kul eller för hälsans skull, mot en person som har det som yrke. En motionär behöver inte ha lika bråttom tillbaka till löpningen som en elitlöpare har. Det vanligaste misstaget många gör är att börja springa för hårt och för mycket, för tidigt. Det tar tyvärr ibland lång tid att komma tillbaka till samma mängd löpning som innan skadan. 

Slutord

Om man har som målsättning att komma tillbaka till löpningen, är vår rekommendation att uppsöka hjälp, både med att behandla/rehabilitera skadan samt hur du bör lägga upp återgången till löpning. Tyvärr finns det inga facit på detta, utan återgång till löpning efter skada  måste individanpassas. Hos oss på Agilokliniken finns det tester/hjälpmedel som kan visa om strukturen är redo för löpning igen eller inte.

 

Lycka till/

Leg.naprapat Gabriella Reiner & Leg.fysioterapeut Hanna Berg

Droppteknik- skonsam och mycket effektiv

Detta Är Ola, Agiloklinikens egna expert inom droppteknik.

”Thompson Drop Technique” är en kiropraktiskt, diagnostiserings och behandlingsteknik som har blivit mycket populär runt om i världen och framförallt hos våra patienter här på Agilokliniken. Anledningen till att tekniken är så uppskattad är för att behandlingen är skonsam men extremt effektiv. Med hjälp av den så kallade dropplattan kan man öka hastigheten och dra ner på kraften i en manipulationen, men ändå få en tillräcklig impuls i leden. Med andra ord är dropptekniken en skonsam men mycket effektiv behandlingsmetod. Denna behandlingsmetod lämpar sig framförallt för nacke, rygg, axlar, höfter, knän och fötter. Mer info om denna populära behandlingsmetod kommer inom kort.

Utöver sitt brinnande intresse för droppteknik är Ola utbildad inom OMT, McKenzie och idrottsmedecin. Han utför även avancerade rörelseanalyser av kroppens leder med hjälp av 1080 Map (Movement assesment profile).

Ola arbetar även som regionchef på Agilokliniken och för att träffa honom bokar ni tid på Norrlandsgatan tel: 08376613

Hur du rehabiliterar en fotledsdistorsion / fotledsstukning

Kanske har du någon gång stukat foten, men inte vetat hur du skall göra för att återhämta dig? Här visar vi dig hur du ska rehabiliteringsträna!

Fotledsdistorison eller fotledsstukning är en av de vanligaste skadorna hos idrottare och vardagsmotionärer. Fotledsstukningar anses som en “enklare skada”, dock är det mycket viktigt att söka vård och börja med rätt typ av rehabilitering i tid för att minska risken för komplikationer och långvariga konsekvenser.

En fotledsstukning är enkel att känna igen och diagnosen är klinisk. Den typiska anamnesen är smärta, svullnad, rörelseinskränkning och eventuell blödning som medför belastningssvårigheter. Ofta uppstår dessa skador i samband med aktiviteter som kräver snabba riktningsändringar, särskilt på ojämna underlag. 

Hur  du rehabiliterar en fotledsstukning steg för steg:

  1. Akut omhändertagande – Målet är att snabbt minska smärtan och svullnaden samt skydda foten från ytterligare skada. Detta skall göras enligt en metod kallad “PRICE”.

Protection = Undvik ytterligare trauma.

Rest = Avsluta aktiviteter, vila.

Ice = Kylbehandla fotleden i episoder om 10 minuter. 

Compression = Elastisk binda runt fotleden i 1 timme, därefter tryckförband i 1–2 dygn.

Elevation = Högläge i minst 30 minuter och så ofta som möjligt under efterföljande dygn.

2. Rehabilitering. Patienten ska påbörja rörelseträning och belasta foten till smärtgränsen så snart som möjligt efter en fotledsstukning. Att i ett tidigt skede börja mobilisera foten leder till tidigare återgång till aktivitet, mindre smärta och mindre svullnad. 

Neuromuskulär/proprioceptiv träning är effektiv, dvs träning som fokuserar på att förbättra patientens funktionella stabilitet och styrka, posturala kontroll och balans. För idrottare bör denna typ av rehabilitering ingå som en del av den ordinarie uppvärmningen. Flera studier har visat att träning med balansbräda leder till snabbare återhämtning, mindre smärta och bättre fotledsfunktion.

Tejpning och ortos har visats ha en sekundärpreventiv effekt genom att reducera risken för återkommande fotledsstukningar. Ortos rekommenderas efter några dagar då svullnaden har minskat och upp till 1–2 veckor. Det finns däremot inget stöd för att ortos eller tejpning kan användas som primärprevention mot fotledsstukningar, utan det viktiga är att bygga upp fotens styrka och stabilitet.

Exempel på rehabiliteringsupplägg:

Från första dygnet och närmaste 2 veckorna: Cirkulationsträning genom att böja/sträcka och vrida fotleden inåt och utåt. Vrid foten 20 gånger åt varje håll och gör övningen flera gånger per dag.

När foten och smärtan tillåter: Cykla på motionscykel med lätt motstånd. Upp till 15-20 minuter. Öka successivt tid och trampmotstånd. Dock viktigt att inte överbelasta foten så att svullnaden kommer tillbaka. I början av en fotledsstukning kan även 15-20 min vara för mycket. Känn efter vad just din fot klarar av.

Så snart du kan – belasta med din kroppsvikt på foten

Stående övningar:

Tyngdöverföring

  • Flytta kroppstyngden sidledes från fot till fot. Flytta vikten 20 gånger över respektive fot.
  • Stå i gångställning och flytta kroppstyngden växelvis fram över främre foten och bak över bakre foten. Flytta vikten 20 gånger över respektive fot. 

 

Balans

  • Stå på balansplatta på ett ben (målet är 2 minuter)
  • Gör 15 knäböj med ett ben och byt sedan ben.
  • Stå med rakt eller lätt böjt knä på balansplatta och fäll överkroppen framåt, som om du skulle ta ett löpsteg (sprintsteg) 20 gånger.

 

Styrka

  • Tåhävningar- Stå med framfötterna på ett trappsteg och höj upp respektive sänk ner hälarna växelvis 20 gånger. Gå så högt du kan och sänk ned så långt du kan, även om det gör lite ont.

 

Gångövningar

  • Gå med korsande steg: 20 steg framåt och 20 steg bakåt.
  • Gör 20 stycken stående höga knälyft med samtidig armrörelse.

 

Dagliga råd

  • Gå och stå efter vad dina besvär tillåter. Ta gärna dagliga promenader och använd fotledsskydd för att minska risken för att stuka foten igen. Svullnar fotleden har aktiviteterna varit för intensiva. Ta exempelvis fler men kortare promenader.
  • Så snart du kan ska du undvika halta och börja gå så normalt som möjligt för att inte felbelasta andra delar av kroppen.

För att bli 100% återställd för just dina förutsättningar och mål är det viktigt att få ett individuellt utformat träningsprogram.

Boka tid hos Agilokliniken så får du din skada diagnostiserat och bedömd. Hos oss får du även information om skadan, tips och råd på egenvård, samt hemövningar som är lämpliga för just dina besvär.

Ingen ska behöva ha ont i onödan!

/ Agilokliniken

Ultraljudsdiagnostik på Agilokliniken i City och på Södermalm

Detta är Agiloklinikens erfarna och engagerade medarbetare Kristoffer!

Kristoffer arbetar som klinikchef på Norrlandsgatan och är specialiserad inom bland annat ultraljudsdiagnostik.

ULTRALJUDSDIAGNOSTIK är ett bra komplement till klinisk undersökning för att spetsa diagnostiken, få grepp om skadans omfattning samt gör att man kan bevaka läkningsprocessen under behandlingens förlopp mm.

Är du i behov av ultraljudsdiagnostik?- kontakta oss! 🧑🏻‍💻👩🏽‍💻

Ultraljudsdiagnostik finns tillgänglig på kliniken på Södermalm samt på Norrlandsgatan.

Vad är skillnaden mellan leg. fysioterapeut, leg. naprapat och leg. kiropraktor?

På Agilokliniken i Stockholm arbetar både legitimerade fysioterapeuter, legitimerade naprapater och legitimerade kiropraktorer. Anledningen till att dessa tre yrkesgrupper arbetar tillsammans på Agilokliniken är för att kliniken strävar efter att kunna erbjuda den bästa tänkbara vård till patienterna och med hjälp av dessa tre yrkesgrupper kunna täcka ett större vårdbehov genom ett internt samarbete.

Det finns en del skillnader mellan dessa tre yrkesgrupper, men när det väl kommer till kritan arbetar de olika yrkesgrupperna ändå relativt likt varandra. Grundutbildningarna skiljer sig åt, både vad gäller inriktning, antal år i skolan samt om utbildningen är privat eller godkänd som universitetsutbildning. Men trots detta arbetar många terapeuter likt varandra i vardagen.

Anledningen till att de olika terapeuterna arbetar relativt likt varandra, trots de uppenbara skillnaderna i utbildning, är för att många terapeuter vidareutbildar sig efter grundutbildningen och i många fall går de olika yrkesgrupperna samma eller liknande kurser.

Vi på Agilokliniken strävar efter att arbeta så homogent som möjligt, men i vissa fall utnyttja olikheterna i grundutbildningen samt våra olika terapeuters specialintressen för att på så sätt kunna sätta patienten i centrum och erbjuda så bra hjälp som möjligt för våra patienter. Detta gör vi genom att vid behov internremmitera.

Skillnader och likheter mellan de olika yrkesgrupperna

Legitimerad naprapat kan man titulera sig till när man gått en naprapatutbildning som innefattar 4 år heltidsstudier. I Sverige kan man endast gå denna utbildning på den privata Naprapathögskolan i Stockholm. Efter de 4 åren i skolbänken är det också ett krav att terapeuten skall genomföra ett års praktiktjänst innan terapeuten i fråga är redo att börja arbeta som legitimerad naprapat. En naprapat arbetar med både muskler och leder och har efter fyra år i skolbänken många tekniska handgrepp i bagaget, det innebär att en legitimerad naprapat ofta arbetar manuellt. Högkostnadsskydd gäller inte för leg.naprapater, oavsett vilken klinik du väljer att besöka.Läs mer om naprapati på Wikipedia eller på Agiloklinikens sida.

Legitimerad fysioterapeut är det nya namnet för legitimerad sjukgymnast. För att bli legitimerad fysioterapeut i Sverige krävs 3 års heltidsstudier på ett av Sveriges universitet. En legitimerad fysioterapeut är en stor del av  det offentliga vårdsystemet i Sverige och därför arbetar legitimerade fysioterapeuter på sjukhus, vårdcentraler, inom den privata sektorn samt inom kommunen med mera. Förutom behandling av smärta från rörelseorganet ,det vill säga, muskler leder, skelett och nerver, arbetar en fysioterapeut ofta med behandling och bedömning av idrottsskador eller behandling av kirurgiska interventioner eller svåra  olyckor där kroppen på olika sätt förlorat funktion och behöver rehabiliteras.
Länk till Fysioterapeuterna.
Läs mer om fysioterapi på Agoloklinikens hemsida.

Legitimerad kiropraktor arbetar främst med en behandlingsform som heter manipulation och som består av olika exakta handgrepp. Dessa handgrepp och mycket mer lär dom sig genom 5 års heltidsstudier på en privat utbildning samt ett års praktikertjänst. På legitimerade kiropraktorers riksförbund kan man läsa följande: ”Det övergripande syftet med kiropraktisk behandling är att återställa och upprätthålla normal funktion i leder, muskler och nervsystem”. Läs mer om kiropraktik på Wikipedia

Alla tre yrkesgrupper kräver legitimation som beviljas av socialstyrelsen.

Med andra ord kan arbetssättet variera hos de olika terapeuterna och beror i stor mån på terapeuternas individuella vidareutbildningar, specialkunskaper och influenser.  I vissa fall kan en legitimerad fysioterapeut och en legitimerad naprapat arbeta mer likt varandra än exempelvis två legitimerade fysioterapeuter. Detta beror ,som tidigare nämnt, på att val av ”extra kurser” och vidareutbildning som varje individuell terapeut bestämmer själv.

Vi på Agilokliniken strävar efter att kunna arbeta så brett som möjligt och har därför valt att vidareutbilda oss inom många olika ”spår”. Söker du därför legitimerad fysioterapeut, legitimerad kiropraktor eller legitimerad naprapat i Stockholm ska du inte tveka på att kontakta oss. Vi har många år i branschen och strävar alltid efter att ligga i framkant, både vad gäller utbildning hos de anställda terapeuterna och den maskinella utrustningen.

Vill du ha hjälp att behandla och rehabilitera din smärtsamma axel, ditt hopparknä, löparknä, hälsporre, ryggskott, muskelinflammation, slemsäcksinflammation med mera, kontakta oss!

Boka tid idag!

/ Hanna Berg leg.Fysioterapeut Agilokliniken

Löpning/marathon del 3

Glad onsdag på er! Idag vill jag lyfta ämnet löpstyrka för skadeprevention.

I mitt yrke som leg. fysioterapeut träffar jag ofta många skadade löpare. En anledning som många löpare tror ligger till grund för deras skada är långvarig löpning på asfalterat underlag. Detta är dock inte sant. Ofta uppstår skador som en konsekvens av obalans i styrka och rörlighet, vilket gör att personen i fråga belastar vissa delar av kroppen felaktigt. Som ett exempel, om en person är svag i sätesmuskulaturen blir ofta knäna bli negativt påverkade.
Sätesmusklerna är nämligen de största musklerna i kroppen och arbetar för att stabilisera bäckenet när man springer. Om sätesmusklerna inte är tillräckligt starka kommer andra muskler följaktligen att kompensera för detta, vilket kan bidra med smärta. Att utveckla en god stabilitet och styrka kan leda långt om man vill förebygga skador. Att regelbundet arbeta med styrka för att bli en bättre löpare kan med andra ord vara avgörande sett till dina långsiktiga mål. . Hur ska man då lägga upp ett styrkepass? Jo, jag har valt att skapa ett helkroppspass som inte tar längre tid än 20 minuter att genomföra.
Börja med att värma upp, för att öka rörligheten i höft och rygg.
Utfallssteg med valfri vikt i handen Kissande hunden med band Mountain climber Sneda bäckenlyft Rodd
Tips på mer styrketräning kommer längre fram.
Lycka till/ Hanna

Hälsporre – ont under hälen – behandling

Många av oss har någon gång upplevt ont under hälen, det som ofta kallas hälsporre. Smärtan under hälen kan bero på många olika anledningar och drabbar unga som äldre, män som kvinnor, träningsentusiaster eller dem som är mindre aktiva. Om du är osäker på vad det är som gör ont under hälen och om det är en hälsporre, rekommenderar vi att du besöker en av våra kliniker för diagnostisering och behandling. Boka tid här.

Smärta under hälen kan med andra ord bero på många olika anledningar och därför finns det flertalet diagnoser. En av de vanligaste diagnoserna är hälsporre, eller plantar fasciit.  Vid en hälsporre sitter smärtan under hälen och kan ibland även sträcka sig ut under hålfoten, längs med plantar fascian. Hälsporre kommer av en inflammation eller irritation i ett muskelfäste under foten. Den så kallade tendinosen kan komma från överansträngning av foten tillexempel om man börjat vara mer aktiv, bytt skor eller i vissa fall om patientens fotvalv sjunkit och därför skapar ett ökat drag i muskelfästet. När muskelfästet blir irriterat kan en kalkutfällning i muskelfästet mot hälbenet uppstå. Smärtan är ofta som värst vid belastning av foten eller vid de första stegen på morgonen.  En hälsporre samt även plantar fasciit går att behandla på flertalet sätt.

Vi på Agilokliniken behandlar hälsporre och plantar fasciit med hjälp av stötvågsbehandling, manuelterapi, rehabiliteringsträning och tejpning. Denna behandling kan både utföras av leg. fysioterapeut, leg. naprapat och kiropraktor på Agilokliniken Stockholm. Ibland är även patienterna i behov av ett stödjande fotinlägg, eller andra hjälpmedel som kan avlasta smärta under häl, detta provas ut av våra terapeuter på kliniken. 

Till oss kan du komma som privatperson eller med försäkringsbolag. Om du kommer som privatperson är pris för undersökning och behandling 780 kronor.

Läs gärna expressens intervju med en av Agiloklinikens naprapater Patrik Sundström.

Läs mer om hälsporre/plantarfasciit på vår hemsida!

 

Om du fått en hälsporre och ont under hälen, tveka inte på att höra av dig till oss. Ingen ska behöva ha ont i onödan!